Handeln tjänar stora pengar på inflationen
Debattören: Greedflationen i svenska handelsföretag gör oss andra fattigare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-03-05
DEBATT. I tisdags kom Statistiska centralbyrån med ny statistik över läget i svensk ekonomi. En första slutsats av den är att tillväxten i ekonomin mattas av ytterligare. En andra är att lönsamheten i näringslivet och industrin fortsätter att vara mycket gynnsam.
Hur kan det vara så? En anledning är att BNP-tillväxten mäts i så kallade fasta priser. Det betyder att prisutvecklingen rensas bort, så att vi får en bild av hur många varor och tjänster som produceras i ekonomin.
Men företagens lönsamhet bestäms inte av hur många produkter de säljer, utan av de intäkter som de sålda produkterna ger. Företagens lönsamhet och lönebetalningsförmåga behöver därför inte försämras när BNP-tillväxten är svag och inflationen är hög.
Ett annat sätt att uttrycka detta på är att företagens lönsamhet är hög när de lyckas höja sina försäljningspriser mer än vad deras nödvändiga insatsprodukter ökar i pris (till exempel råvaror, el, transporter).
Under det senaste året har den här skillnaden mellan sälj- och insatspriser kommit att bli centrum för diskussionen om greedflation eller smygflation: om företagen, i tider av hög inflation, passar på att höja sina säljpriser mer än vad som krävs för att behålla en oförändrad lönsamhet.
Det leder oss till den andra slutsatsen av Statistiska centralbyråns nya statistik. En viktig förklaring till näringslivets gynnsamma lönsamhet är att Sveriges handelsföretag har lyckats höja sina säljpriser betydligt mer än vad deras insatsprodukter har ökat i pris.
I takt med att matpriserna har skjutit i höjden under det senaste året har därför handelsföretagens lönsamhet ökat snabbt. Detta har inte bara drivit på näringslivets lönsamhet, utan har även förundrat många analytiker.
Hur kan det komma sig att handelsföretagarna i tider av hög inflation har lyckats öka sin lönsamhet så markant? Och detta trots att lönsamheten under 2021 redan var rekordhög.
Tidsförloppet under inflationsåret 2022 ger oss viss vägledning. När inflationen i svensk ekonomi tog fart ökade omedelbart lönsamheten bland handelns grossister (de som säljer till andra företag) till rekordhöga nivåer.
Nu är den här lönsamheten möjligen på väg tillbaka till mer normala nivåer, men å andra sidan har lönsamheten bland handelns detaljister (de som säljer till oss konsumenter) nu skjutit i höjden.
Lönsamheten för hela handelssektorn ligger därför i dag på en nivå som vi inte har sett på minst 30 år.
I ljuset av detta är positivt att Konkurrensverket har anlitat en forskargrupp för att på djupet analysera konkurrenssituationen inom svensk handel.
Tidigare misstankar om att några få företag kan utnyttja sin starka position har, så att säga, inte minskat under inflationsåret 2022. Kanske gäller detta främst i förhållande till det faktum att flera av de stora drakarna är både grossister och detaljister.
Arbetsgivarna inom svensk handel kämpar med näbbar och klor för att ge en annan bild av hur branschen fungerar. Detta är naturligt eftersom den bristande konkurrensen gynnar handelsföretagens ägare.
Men det gynnar varken svensk ekonomi eller alla oss konsumenter som nu kämpar med hög inflation och krympande plånböcker.
I de nu pågående löneförhandlingarna blir handelsarbetsgivarnas kamp för sin privilegierade position särskilt uppenbar.
Staten ska med allehanda finansiella stöd minska handelsföretagens kostnader. Fastighetsägarna ska inte höja sina hyror. Löntagarna ska inte höja sina löner. De lägst avlönade medarbetarna ska halka efter ytterligare. Skattebetalarna ska finansiera subventionerade anställningar.
Budskapet är tydligt: alla andra aktörer måste betala priset för den höga inflationen, men Sveriges handelsarbetsgivare ska gå skadeslösa. Visst, intresset ljuger sällan, men anser du att detta är en önskvärd utveckling?
Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission. I samarbete med tankesmedjan Arenagruppen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.