Höjd skatt på banker ska stärka välfärden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-03-29
Debattörerna: Dagens förslag ger 1,4 miljarder extra till skola, vård och nya jobb
DEBATT. Finanssektorn har sedan 2009 fått ta del av två bolagsskattesänkningar från 28 procent till dagens 22 procent. Till stor del finansierades dessa skattesänkningar med borttagna skatteundantag, till exempel avdragsförbud mot så kallade interna lån.
Detta träffade dock inte finanssektorn. Enbart de fyra storbankerna redovisade vinster på sammanlagt över 100 miljarder kronor år 2015.
I dag offentliggör Finansdepartementet ett förslag om en ökad beskattning av banker och andra företag i finanssektorn genom att avdragsrätten för så kallade efterställda lån slopas. Det är rimligt att finanssektorn får bidra mer än vad den tidigare behövt göra då den dels i dag är skattemässigt gynnad och dels omfattas av implicita garantier från staten. Dessutom kan en minskad användning av efterställda lån till förmån för eget kapital öka bankernas motståndskraft vid kriser.
Regelförändringen innebär därtill att det gemensamma får in mer resurser vilket är viktigt för den fortsatta finansieringen av vår gemensamma välfärd.
2014 hade Sverige det största budgetunderskott som vi upplevt sedan 1990-talskrisen. Den offentliga sektorn gick då back med ungefär 8 000 kr för varje vuxen svensk. Läget har krävt såväl besparingar som väl avvägda inkomstförstärkningar.
Ineffektiva skattesubventioner, som den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga som redan har jobb, har slopats och skatten för dem med de allra högsta inkomsterna har höjts. På så sätt har underskotten minskat markant samtidigt som Sverige har kunnat genomföra viktiga investeringar för till exempel fler lärare i skolan, fler anställda i äldreomsorgen och ett ökat bostadsbyggande.
Vi har också kunnat höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar och bostadstillägget för pensionärer. Det är viktigt för oss att välfärden byggs ut och den ekonomiska jämlikheten ökar. Därför behöver mer göras för att fler ska komma i arbete och för att den svenska modellen ska utvecklas.
Efterställda lån ingår – vid sidan av eget kapital – i den kapitalbas som krävs för att företag i finanssektorn ska kunna möta risker för verksamheterna. Samtidigt har efterställda lån en skattefördel jämfört med eget kapital.
Det förslag vi presenterar i dag inför budgetpropositionen för 2017 innebär ett avdragsförbud för ränta på efterställda lån. Förslaget – som träffar till exempel banker och skadeförsäkringsföretag – bidrar till att eget kapital och efterställda lån beskattas lika. Det innebär att skattesystemet inte kommer att påverka valet mellan eget kapital och efterställda lån. Förslaget ger dessutom företag i finanssektorn incitament att öka soliditeten vilket i sin tur ökar motståndskraften vid finanskriser.
Förslaget bedöms leda till ökade skatteintäkter om 1,4 miljarder kronor årligen.
Utöver denna förändring föreslås att tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag fastställs och att den så kallade ventilen i reglerna om underskottsavdrag förenklas och utvidgas.
Delar av det förslag som i dag remitteras har föreslagits av Företagsskattekommittén som under lång tid sett över den svenska företagsbeskattningen. För att ge företagen samma spelregler finns det goda skäl att behandla olika finansieringsformer, investeringar och branscher skattemässigt lika. Därför utjämnas nu skillnaderna mellan eget och lånat kapital.
Dagens förslag är en del i genomförandet av en mer neutral företagsbeskattning. Det är också en del av en klok finansiering av ytterligare reformer för att få fler i arbete, vända utvecklingen i skolan, och stärka sjukvården och äldromsorgen. Reformer som är till nytta för oss alla och för samhällsutvecklingen i stort.
Magdalena Andersson
Ulla Andersson
Aftonbladet