Debatt

Nu måste vi agera mot ensamheten i Sverige

Debattörerna: Värst är det för våra äldre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nästan var femte man och var tionde kvinna uppger att de inte har någon nära vän. Det är dags att följa Storbritanniens exempel och införa social aktivitet på recept på alla vårdcentraler i samtliga regioner, skriver Kerstin Thelander och Lisa Pelling.

Nästan var femte man och var tionde kvinna uppger att de inte har någon nära vän. Det är dags att följa Storbritanniens exempel och införa social aktivitet på recept på alla vårdcentraler i samtliga regioner, skriver Kerstin Thelander och Lisa Pelling.

Foto: GETTY

DEBATT

DEBATT. Nyligen publicerade SCB ny statistik om ofrivillig ensamhet i Sverige. Det är första gången på åtta år som SCB ställer frågor om upplevd ensamhet i den omfattande undersökningen av levnadsförhållanden.

Resultatet är skakande.

Nästan var femte man och var tionde kvinna uppger att de inte har någon nära vän.

Ensamheten är värst för de äldsta. Var tionde person som är 80 år eller äldre upplever ensamhet.

Men även många yngre känner sig ensamma: drygt åtta procent av 20- till 29-åringarna uppger att de känt sig ensamma för det mesta eller hela tiden under de senaste fyra veckorna.

Det är troligt att pandemin har lett till mer ensamhet i Sverige, men problemet är inte nytt.

I mars 2020 publicerade tankesmedjan Arena idé rapporten ”Ensamhet dödar – ofrivillig ensamhet i Sverige”. Rapporten bygger på svensk och europeisk forskning om ofrivillig ensamhet, samt intervjuer med personer som i sin yrkesroll både ser och försöker motverka ofrivillig ensamhet.

Rapporten konstaterar att den ofrivilliga ensamheten är ett stort folkhälsoproblem i Sverige.

Den amerikanska forskaren Julianne Holt-Lunstad har visat att social gemenskap har större inverkan på människors chanser till ett långt liv än någon annan förebyggande insats, såsom motion, att sluta röka eller minska en för hög alkoholkonsumtion.

Ensamhet kan orsaka och förvärra både kroppslig sjukdom och psykisk ohälsa, och hänger ofta ihop med sociala problem som missbruk och destruktiva levnadsvanor.

Trots detta betraktas ensamhet fortfarande som vars och ens ensak. Men erfarenheter från dem som engagerat sig för att bryta den ofrivilliga ensamheten visar att de som är drabbade ofta uppskattar att få frågor och konkret hjälp ut ur ensamheten.

Att blunda för ensamhetens konsekvenser innebär stort individuellt lidande höga samhällskostnader, och stor press på vårdpersonal, socialsekreterare, omsorgsarbetare och andra som måste ofta hantera ensamhetens konsekvenser i sina yrkesroller, utan att ha tillgång till bra metoder.

Det är tragiskt, inte minst eftersom andra länder utvecklat insatser som fungerar.

När man i den engelska staden Frome började arbeta med att främja människors tillgång till sociala relationer, bland annat genom att skriva ut social aktivitet på recept (“social prescribing”), förbättrades hälsan i samtliga åldersgrupper. Antalet akutbesök till sjukvården sjönk med 15 procent, ett resultat som ingen insats lyckats med tidigare.

Nu är det dags att också Sverige agerar.

● Sverige borde följa Storbritanniens exempel och införa social aktivitet på recept på alla vårdcentraler i samtliga regioner. Även andra människovårdande yrken som kuratorer, socialsekreterare och hemtjänstpersonal bör kunna använda sig av den här metoden.

Storbritannien har en ensamhetsminister. Sverige bör på samma sätt som Storbritannien ta fram en nationell strategi mot ofrivillig ensamhet.


Kerstin Thelander, rapportförfattare, Nätverket stoppa ofrivillig ensamhet
Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Ensamhet

LÄS VIDARE

DEBATT Förakt för äldre när vi inte får välja vaccin

ÄMNEN I ARTIKELN

Ensamhet

Coronaviruset

Psykisk ohälsa

Lisa Pelling

Storbritannien