Förbjuda nollning är fel väg att gå
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-09-22
Sveriges elevkårer: Lös problemet genom att involvera eleverna själva
I förra veckan råkade två elever i Varberg ut för olyckliga konsekvenser av en urspårad nollning. Varje år händer det, men vi ser åtminstone en minskande trend. Alla som jobbar med skolan är engagerade i att komma till bukt med det här problemet. Vi organiserar över 65 000 gymnasieelever i våra elevkårer och vi märker att ett aktivt arbete mot detta ger effekt.
Men tyvärr ropas det alltför ofta efter enkla lösningar på problemet. Ett vanligt förslag är att förbjuda nollningar och insparkar, ett annat är att skolpersonalen ska arrangera fester för eleverna. Det förra gick organisationen Friends nyligen ut med och det senare argumenterar Skolinspektionen för.
Detta låter kanske bra och handlingskraftigt, men är i själva verket strategier som är dömda att misslyckas. Ett förbud gör bara att eleverna hittar på någonting eget ändå, med den enda skillnaden att det hålls hemligt och ingen varken vill eller kan ta ansvar för konsekvenserna. Och när skolan arrangerar något slår det sällan högt i popularitet. Eleverna vill ha en välkomstverksamhet och de vill styra över och planera den själva.
All erfarenhet visar att förslag som dessa saknar verkan. Dessutom försvårar det bara för oss som vill göra något åt problemet på riktigt. Vi i Sveriges elevkårer är unga själva, våra medarbetare tog studenten nyligen och vi vet att eleverna vill både delta i och hålla i insparkar och välkomstaktiviteter. Det är den insikten som är nyckeln – vi kan angripa problemet inifrån och göra eleverna till en del av lösningen. Precis som inom idrott är gemenskap och samhörighet avgörande för en framgångsrik grupp. Om eleverna ska ha en givande skoltid krävs en stark tillhörighetskänsla och det är grunden för all välkomstverksamhet.
Istället för ett förbud går det att skapa strukturer som uppmuntrar en positiv och inkluderande gemenskap där det finns ledare som tar ansvar för alla individers välmående. Vi jobbar aktivt med våra elevkårer för att de ska bli murbräckan som bryter en eventuell nollnings- och förnedringskultur. Finns det ingen sådan ser elevkårerna till att den aldrig får visa sitt fula tryne. En elevkår kan göra detta eftersom det är en organisation av och för eleverna. Elevkårens företrädare väljs av medlemmarna och de måste ta ansvar för att upprätthålla sitt förtroende. De har dessutom press på sig från moderorganisationen att följa våra etiska och juridiska riktlinjer för välkomstverksamhet.
Det finns många exempel där bildandet av en elevkår löst problemen med nollning. Hos Västerhöjd i Skövde tackade skolledningen i år elevkåren för att de kommit till bukt med en flerårig negativ nollningstradition. De la Gardiegymnasiet i Lidköping arrangerar en hel Spirit Week där kränkande nollningar byts ut mot roliga vattenballongskrig och fest på nattklubb, med professionella vakter och säkerhetspersonal. Det är inte bara bättre för eleverna utan låter också till exempel lärarna fokusera på sin huvuduppgift: att vara lärare.
Betyder då detta att man bara ska lämna över ansvaret till elevkåren på skolan så löser sig allt? Inga nyblivna ettor kommer någonsin kränkas eller dricka sprit? Jag önskar att vi kunde ge det löftet. Så enkelt är det givetvis inte. Men med en välfungerande elevkår som har stöd från skolledningen kan vi lova att det är ett stort och relativt enkelt steg mot en mer positiv kultur kring välkomstverksamhet.
Detta är inte ett problem som löser sig i en handvändning men alla som jobbar i skolan måste bestämma sig för om de vill försöka lösa problemet med eleverna eller mot eleverna. Den som väljer det senare får dessvärre börja i en rejäl uppförsbacke.
Mattias Hallberg
Ordförande, Sveriges Elevkårer