Håll ditt löfte – sluta äta kött, Schyffert

Debattören: Nu gjorde du som alla andra – lät någon annan döda grisarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-12-22

Ta mod till dig och håll ditt löfte, Henrik. Och som en bonus: genom att välja bort köttet slipper du den där magkänslan av att inte riktigt agera i enlighet med hur du egentligen känner, skriver Camilla Björkbom.

DEBATT. Upplägget i programmet Köttets lustar var enkelt – antingen skulle Henrik Schyffert klara av att döda de två grisar som han lärt känna. Eller så skulle han bli vegetarian för resten av livet.

I går fick vi se upplösningen. I den fick vi också se den moraliska inkonsekvens som speglar många svenskars förhållande till de djur vi äter.

Victoria och Madeleine hette de två grisar som flyttade in hos Henrik Schyffert och som han skulle lära känna i samband med serien ”Köttets lustar” i SVT. I sista avsnittet skulle vi få svaret på frågan som ställdes i seriens inledning: skulle han klara av att skjuta dem? Eller skulle han ta konsekvensen av att inte klara av det och därmed bli vegetarian resten av livet?

Men alla som väntade sig ett ställningstagande i detta moraliska dilemma som många brottas med blev nog besvikna. För Henrik Schyffert hanterade situationen på samma sätt som många hanterar sin köttkonsumtion.

Han klarade inte av att döda Victoria och Madeleine, de två grisar som fått chansen att visa att de är individer med personligheter, den chans som andra grisar aldrig får. I stället lät han någon annan döda dem, medan han åt upp andra grisar, vars namn han aldrig hört.

På samma sätt hanterar många andra svenskar samma situation: vi väljer att inte se, vi väljer att inte veta. Vi trycker ner känslan av att något är fel, vi väljer att stänga av vår inre moraliska kompass.

Att minska sin köttkonsumtion, som Henrik Schyffert i programmet deklarerar att han ska göra, är förstås bättre än att inte göra något, inte minst ur ett klimatperspektiv. Men kvar finns insikten att alla djur vi äter är individer om vi väljer att se dem, på riktigt.

Innerst inne vet vi att varje gris har en personlighet som Victoria och Madeleine. Vi vet att skillnaden mellan en gris och en hund ligger mer i hur vi uppfattar dem än i hur de är. Vi vet att det är svårt att argumentera för hur vi kan uppröras när en hund behandlas illa men acceptera att grisar gasas till medvetslöshet under smärta och ångest.

Varje år i Sverige slaktas drygt 2,5 miljoner grisar. Byt ut ordet ”grisar” mot ”hundar” - visst fick du genast en klump i magen? Bry dig om den klumpen!

Henrik, jag vet att det är en omställning. Vi är många som har gjort den och det kan vara jobbigt att bryta gamla vanor. Ta mod till dig och håll ditt löfte. Och som en bonus: genom att välja bort köttet slipper du den där magkänslan av att inte riktigt agera i enlighet med hur du egentligen känner.

Du slipper försvara något du egentligen inte kan försvara. Den känslan är tämligen oslagbar.


Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln