Bekämpa bullret där det verkligen stör
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-04-23
Miljörörelsen kämpar för tystnaden i norr,
men vad Lappland behöver är mer liv.
Tomma tunnor skramlar mest. Och den här gången är det miljörörelsen som skramlar om bullret i fjällen.
Är det någon som har varit i fjällen någon gång? Inte Stockholmsförorterna Åre, Idre eller Sälen utan riktiga fjällen. De där fjällen där civilisationen representeras av en landsväg, kanske en järnväg, några nerläggningshotade byar, en bensinmack, en vandringsled, en sameby med sin renhjord och några tappra själar som försöker driva en liten fjällanläggning med slalombacke och hotell.
Det är de fjällen miljörörelsen vill göra om till ett gigantiskt Cirkus Scott med ”Största möjliga tystnad”, men med så lite publik som möjligt.
Jag far till Lappland flera gånger varje år. Oftast med bil, men när jag ska till finska Lappland händer det att jag tar flyget, två dagars bilresa i varje riktning får tyvärr inte alltid plats i schemat.
Det som skiljer norra Sveriges inland från norra Finland är synen på turismen.
I Sverige är flygplatserna nedläggningshotade, i Finland trängs turisterna på flygplatserna i Rovaniemi och Ivalo.
I svenska Lappland gapar hotellen tomma, i finska Lappland är det fullbokat under vintersäsongen trots att hotellen är mångfaldigt fler. Och utanför turisthotellen med sina gäster från Tyskland, Frankrike, Italien och Japan står rader med snöskotrar. Det är snöskoterkörningen på stakade leder rätt ut i fjällvärlden som är den exotiska lockelsen. Det är snöskotern som drar in pengar och som håller norra Finland vid liv.
I Sverige är det tystnaden som håller på att ta död på Lappland.
Hur mycket är vi beredda att offra för tystnaden?
När landsvägen mellan Kiruna och Narvik skulle byggas blev det liv i miljörörelsen. Bilarna skulle förstöra den heliga tystnaden, dra in avgaser, oljud och inte minst människor i fjällvärlden.
Nu har vägen legat där ett par årtionden. Med ojämna mellanrum kommer en bil körande med människor som annars inte skulle ha haft en chans att uppleva fjällvärlden.
Jag har stannat till vid en bäck eller bara en p-ficka, stängt av motorn och lyssnat på tystnaden.
Det nästan dånar tystnad i öronen i fem eller tio minuter, tills det kommer en annan bil och kör förbi. Efter ett par minuter är det lika tyst igen.
Utan vägen hade jag aldrig kommit till den där platsen vid Torne träsk, aldrig fått uppleva tystnaden, aldrig kunnat kupa handen vid bäcken och ta en klunk rent fjällvatten.
De som säger att vägen förstört ett stycke orörd vildmark vet inte vad de pratar om. Tvärtom har ju vägen räddat fjällstationerna i Abisko, Björkliden och Riksgränsen från sotdöden. För att inte tala om Icabutiken i Abisko som finns bara för att norrmännen kan ta bilen dit och handla.
Nu riktar miljörörelsen med stöd av EU-byråkraterna i Bryssel artilleriet mot flyget. Och det var på vippen att regeringen förra månaden införde ännu hårdare restriktioner för fjällflyget.
Nere i Europa är det nästan omöjligt att hitta platser som är alldeles tysta. Buller från bilar, flyg, fabriker och ventilationsfläktar är alltid närvarande.
Nu vill EU freda tysta områden. Eftersom Nordkalotten är Europas sista tysta utpost är det där tystnaden ska bevaras. En fin tanke, men inte särskilt genomtänkt. Och ekonomiskt en katastrof.
Regeringens kompromissbeslut blev att låta fjällflyget fortsätta som hittills, men med ANMÄLNINGSPLIKT! Varje gång ett sjöflygplan eller en helikopter ska in i fjällen måste piloten anmäla vart han ska. Statistiken kommer att användas mot flyget och hela fjällnäringen när tystnaden ska diskuteras nästa gång.
Varför inte börja bekämpa bullret i de delar av Sverige som är befolkade och där buller verkligen stör?
Nästan varje HD och många andra mc kör med olagliga avgasrör. Stoppa dem!
Sen kan vi ge oss på båtarna i Stockholms skärgård, både Finlandsfärjor och nöjesbåtar. Kräv miljödiesel på färjorna och fyrtaktare med bra ljuddämpning på nöjesbåtarna, och varför inte anmälningsplikt och trafik bara på vissa leder?
Om Vägverket sen monterar bullerplank vid alla vägar nära bostäder tror jag att tystnaden kanske till och med sänker sig över de allra ivrigaste miljökämparna.
