En giftig Trans Am

Uppdaterad 2011-10-11 | Publicerad 2006-10-21

Daniel köpte sin dröm på fyra hjul – med följde en mardröm på åtta ben

Daniel Johanssons längtan efter en riktig amerikanare blev så stark att han för två år sedan åkte över till USA för att köpa en Trans Am med en unik historia. Men historien slutade inte där??

Daniel Johanssons bil har synts i Aftonbladet en gång tidigare, men då såg man bara bakre stötfångaren. Det intressanta var nämligen varken Daniel eller bilen, utan spindeln som följde med vid importen från USA – en svart änka. Odjuret gömde sig i bilens inre delar och avrättades slutligen genom att hela bilen fick stå ett dygn i ett frysrum.

Tips i Kalifornien

Allt började våren 2004 när Daniel insåg att hans Mustang inte skulle bli klar innan vintern. Samtidigt blev lusten allt starkare att köra en riktig amerikanare. Kirunas sommar är kort men intensiv. Därför blev polaren Uffes tips om en frisk Trans Am i Kalifornien startskottet för en resa Daniel aldrig kommer att glömma.

Kärran som fick honom att åka till USA var en ”20th Anniversary Turbo Trans Am”. En specialversion som 1989 byggdes i 1?555 exemplar för att fira Trans Am-modellens 20-årsjubileum. Alla vagnarna utrustades med en Buick V6 turbo-motor, 4-växlad automatlåda, ”heavy duty” skivbromsar och en bensintank som matar fram bränsle även vid extrema g-krafter. Alla bilarna lackerades vita och fick speciella jubileumsemblem.

Ett av 162 exemplar

Väl på plats hos Randy, bilens dåvarande ägare, visade det sig att bilen även var en så kallad ”Festival Car”, alltså en av de 162 exemplar som an

vändes som Pace Cars under Indianapolis 500 samt till olika VIP-uppdrag och parader. Vagnens skick var perfekt, förutom att motorn inte gick så bra, men sådana småsaker saknar betydelse när man blir förälskad i en bil. Daniel torskade alltså ordentligt och i mars 2004 blev han bilens tredje ägare, varefter en serie med- och motgångar kunde börja.

Trim för 20 000 dollar

När problemen med hemtransporten, giftiga spindlar och svensk byråkrati var fixade sattes all energi på att göra kärran så snabb som möjligt. Den föregående ägaren hade trimmat bilen för ungefär 20 000 dollar och Daniel fortsatte på den vägen. Tack vare entusiasten Emil i Skellefteå kunde även insprutningen justeras, dåliga lödningar i elektroniken repareras och en massa andra problem lösas. Emil hann med tre besök till Kiruna innan bilen gick som den skulle, 50 mil enkel resa är ju inget avstånd för en norrlänning.

Daniel och hans bil har blivit välkända bland de som tävlar om att köra 402 meter rakt fram på kortast möjliga tid med gatbilar. Randys bästa tid var 11,71 sekunder, men Daniel har klarat 11,327 och målet är att under 2007 komma ned till en låg tia. Samtidigt är han mycket nöjd med vagnens användbarhet:

– Kärran är både en pålitlig bruksjänkare, hyfsat snabb tävlingsbil och snål långfärdsvagn. Snittförbrukningen på landsväg ligger under en liter per mil!

Bosse Andersson (bildoktorn@aftonbladet.se)

Följ ämnen i artikeln