Lokförarens skräckfyllda vardag
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-01
Du skrev om olyckan i Gnarp då en 42-årig fyrbarnsmor miste livet vid en kollision med en X2000. Jag är lokförare och är inte förvånad att det händer en sådan här olycka. Du skulle bara veta hur många människor som dagligen utsätter sej för stora risker genom att springa över spåren och köra mot rött vid vägar som har ljus och ljudsignaler och bommar. Jag har sett en skolbuss som körde mot rött så att bommarna studsade i taket på bussen. Har sett en bil med hästkärra köra genom bommarna när jag kom i full fart med resandetåg vid ett tillfälle. Jag ser cyklister som trasslar sig genom gångfållor och springer över spåret fast dom ser att man kommer framrusande med stora tunga tåg.
Ibland undrar man om folk tror att vi kan stanna lika snabbt som en bil, men det visar ju olyckan i Gnarp, bilen trycktes med i en halv kilometer. Då ska man veta att X2000 har ganska bra bromsar vid nödbromsning. Ett annat problem är självmördarna, de som slänger sig framför tåget. Tre gånger har det hänt mej.
Svar: Obevakade övergångar är en rysare. Både för oss bilister och för er som kör tågen. Vi måste ha starka nerver - ibland. Ni måste sitta på helspänn för jämnan. Tufft!
