Iskallt uppdrag

Uppdaterad 2019-07-16 | Publicerad 2010-01-10

Vilken bil står bäst pall för den svenska vintern?

I samarbete med Auto motor & sport drog Aftonbladet ut på iskallt uppdrag ända till polcirkeln för att testa åtta nya bilar i mellanklassen.

Favoriterna fick sladda och greppa vilt på både snöhala vintervägar och på bilindustrins avancerade testanläggningar i Arvidsjaur.

Här är det avslöjande resultatet. Midvinterns köld var hård mot flera konkurrenter – andra blev värmande överraskningar.

Kanske var det ett ödets nyck att den första vintern med vinterdäckslag också blev den mest trögstartade på mången dag.

Den 15 november var det fortfarande snöfritt uppe i Arvidsjaur.

Så sent har inte vintern kommit sedan 1938.

Dessbättre är flera av testbanorna konstfrusna. För att testa bilarna på riktiga vintervägar fick vi ta oss en bra bit norr om polcirkeln.

Målet var att kora den bästa vinterbilen bland åtta intressanta konkurrenter i mellanklassen.

Fyra av bilarna, Honda Accord, Nissan Primera, Saab 9-3 och Volvo S40, drivs av fyrcylindriga motorer och kostar mindre än 200 000 kronor. De fyra lyxiga med sexcylindriga motorer, Audi A4, BMW 3-serie, Lexus IS200 och Rover 75 kostar mellan 230 000 och 250 000 kronor.

I vintertestet koncentrerar vi oss på fem områden:

1. Vägegenskaper (där även utvärdering av bromsar och eventuella elektroniska hjälpsystem ingår),

2. Kupéklimat,

3. Komfort på vinterväg,

4. Kallstartsegenskaper och bränsleförbrukning

5. Dessutom testar vi bilarnas sikt och strålkastare i en separat artikel.

Då kör vi.

1. Vägegenskaper

Den absolut viktigaste egenskapen hos en körsäker bil för de svenska vintervägarna är att föraren får noggrann information om vart bilen är på väg på det hala underlaget. Dagens komfortabla bilar tenderar att filtrera bort all information om hur vägbanan ser ut, vilket ofta gör föraren osäker.

Därtill är det naturligtvis viktigt att bilen beter sig förutsägbart och lättkontrollerat om det skulle krisa till sig, och att man vågar trampa bromspedalen i botten utan att bilen kommer ur balans.

Britterna har satsat helhjärtat på komfort i Rover 75 och det har mycket riktigt gått ut över känslan av kontroll bakom ratten. Även om bilen i grunden uppför sig tryggt och konsekvent så kommer varje variation av underlaget som en rejäl överraskning.

Motsatsen är Honda Accord som kommunicerar intensivt med föraren och dessutom har ett mycket välbalanserat chassi som tillåter stora förarmisstag innan det barkar åt skogen.

Nästan lika pålitliga och lättkörda är Nissan Primera och Volvo S40, ingen av dem är dock kapabel att på samma vis ge den där sista tillfredsställande känslan i ratt och rumpa.

Audi har utvecklat sin A4 till att bli en mogen mellanklassare på den svenska vintervägen, i synnerhet i den testade framhjulsdrivna versionen kombinerat med ett anti-sladdsystem (ESP för 6 000 kronor) som ger föraren en illusorisk känsla av odödlighet i halkan. Audi bjuder en lätt distanserad körupplevelse men är pålitlig i de allra flesta situationer.

De två bakhjulsdrivna bilarna i testet, BMW och Toyotaägda Lexus, sköter sig med den äran på vintervägen tack vare duktigt arbetande antispinnsystem som tar hand om bakvagnen innan den ställer till med något elakt.

Sorgebarnet på den svenska vintervägen är dessvärre den lilla svenska Saaben, som trots vissa förbättringar vid namnbytet från 900 till 9-3 fortfarande tillhör de mest inkonsekventa bilarna att ratta. Bilen lyder nu förarens styrrörelser villigare, men pendlar kraftigt mellan över- och understyrning när du trycker respektive släpper på gasen.

När vi testade de låsningsfria bromsarna – på tuffast möjliga sätt med ett hjulpar på torr asfalt och ett på is – så utmärkte sig tre av bilarna positivt. Audi, Lexus och Nissan stannade stabbt och stabilt utan behov av yviga rattrörelser. Två utmärkte sig negativt: BMW och Volvo.

2.Kupéklimat - Äntligen en japan som tål svensk kyla

Med Sveriges mest avancerade mätutrustning för kupéklimat som hjälp frågade vi oss två saker: Hur snabbt blir bilen varm?

Och: Hur väl klarar automatiken att fördela värmen jämnt i kupén?

Önskeläget är att fötterna ska vara ett par grader varmare än huvudet. Då mår alla i bilen bäst.

Bilarnas värmeanläggning fick en tämligen enkel match vid testet eftersom temperaturen vid mätningarna varierade mellan 0 och –5 grader.

Honda Accord bjöd på den raskaste värmeutvecklingen, men även Lexus, Rover och Saab har mycket bra kapacitet. Volvo S40 är, pinsamt nog, långsammast igång.

Än mer intressant är att se vilka av automatsystemen (som är standard i några fall, i andra ingår i diverse utrustningspaket) som klarar sitt dyrköpta jobb med fördelningen av värmen.

I Honda, Lexus och Rover ser systemet själv till att fördela värmen rätt, även om det i något fall tar ganska lång tid innan rätt klimat har uppnåtts (se kurvorna i testrutorna). I de övriga får föraren själv försöka pilla till rätt läge på knapparna, något som inte alltid är så lätt.

3.Komfort

Närmast dött lopp mellan de lyxiga tyskarna när vi bedömer komfort på vintervägen.

Hål, iskanter, fåror efter vägskrapor ställer höga krav på bilarnas fjädring, isolering och kvalitet på vintervägen. Det som på en slät asfaltväg kan uppfattas som en superskön vagn kan förvandlas till en outhärdlig bullerskrinda på vintervägen.

Men nu klarar de två bilar som kanske allra mest är optimerade för jämna, kontinentala asfaltsvägar också de svenska vintervägarna bäst. Audi och BMW rullar båda tyst och skrammelfritt över de hemskaste ojämnheter.

Även Lexus och Rover rullar normalt både tyst och bekvämt på dålig väg, men Lexus fjädring räcker inte alltid till fram utan slår igenom, medan Rover blir stötig.

Av de fyra billigare utmärker sig Honda – igen – med stram men effektiv fjädring som tål last och orkar med lite högre tempo på vintervägen. Ljudnivån är högre än i de fyra "finbilarna", men inte störande hög.

De svenska invandrarna Saab och Volvo (Saab har lånat baskonstruktionen från Opel, Volvo från Mitsubishi), finner ingen nåd hos testlaget. Saabs kupébuller är högt och fjädringen illa dämpad, och Volvos fjädring studsar och stöter genom ojämnheterna. Plus dock för både Saabs och Volvos stolar.

4.Miljö - Svenskarna får stryk på sin hemmabana

Den moderna bilen släpper inte ut mycket skadliga avgaser – så länge katalysatorreningen fungerar som det är tänkt.

Det gör den inte på någon bil när man vrider om nyckeln och startar en kall motor.

Vi provade hur snabbt avgasreningen började jobba, och när avgashalterna var nere under lagkraven, på alla åtta testvagnarna i minus fyra grader.

Fem av testvagnarna låg inom kraven efter 1,45–2,30 minuter, vilket är klart godkänt.

BMW behövde fem minuter och Audi tio innan katalysatorerna på de sexcylindriga motorerna var tillräckligt varma så att de arbetade effektivt. Möjligen en eftergift åt fullgaskörning på Autobahn.

Tyvärr var inte Volvo bättre vid avgasprovet, tvärtom. Turbomotorn tar lång tid på sig att nå arbetstemperatur.

För bara några år sedan var det de japanska tillverkarna som regelbundet höll till i botten på våra vintertester.

Nu hittar vi två svenska, hemmablinda bilar i bottenskiktet.

Och en japan i toppen.

Det är inte bara vintern som är föränderlig.