Peter Horburys bilar kommer att leva för alltid
Publicerad 2023-07-05
Engelsmannen Peter Horbury skapade Volvos svenska formspråk. Egenartat. Minimalistiskt. Funktionellt. Scandinavian blond. Det blev Volvos storhetstid.
Horbury dog av en hjärtinfarkt på en jobbresa till Geely i Kina i fredags, 73 år gammal. Hans bilar kommer att leva för alltid.
Vi svenskar har alltid tyckt att Volvos bilar såg svenska ut. Men klassiska PV såg ut som en amerikanare från 1945, Amazon som en Peugeot ritad av Pininfarina och 740 som en jänkelåda från 1970-talet.
Så kom Horbury till Volvo. Först som inredningsdesigner i Volvos holländska fabrik. Bara något år senare, 1991 blev han Volvos designchef och klev ur anonymiteten året därpå med sin konceptbil Volvo ECC. Den visades på bilsalongen i Paris och satte myror i huvudet på oss svenskar. "Är det där en Volvo?".
Bilen hade betydligt mjukare former än föregångarna och den hade märkliga "skuldror".
1996 kom kupén C70 som var Peter Horburys första riktigt egna produktionsbil för Volvo och fortfarande hade en del drag från Volvo 850. En Volvo som vi kände igen även om det fyrkantiga blivit lite mjukare.
Men 1998 kom den stora fyradörrars sedanen S80 som visade att han och Volvo menade allvar med den där märkliga konceptbilen ECC. Ett helt nytt formspråk som inte försökte likna något annat.
Ett par år senare kom kombin V70. Med lika tydliga skuldror, stora glasytor, bra sikt för ungarna där bak och så kort motorhuv som möjligt.
Den fyrkantiga Volvo-eran var definitivt slut och ersattes av lika distinkta men mjukare och betydligt stiligare former.
V70 var Peter Horburys verkliga genombrott, nu var han stor inte bara i Sverige utan även internationellt.
Den lite mindre kombin V50 har inte åldrats en dag sen den började tillverkas 2004 och den kompakta stadsjeepen XC90 som kom 2003 blev otippat en sanslös försäljningsframgång i USA och mot alla odds en succé även här hemma. Superkompakt, med plats för sju och med extremt kort motorhuv (trots att den rymde en V8). Formerna är lika tidlöst moderna i dag som då.
Horbury ritade S80 medan Volvo fortfarande var ett helsvenskt företag. Samma sak med XC90 men här tvekade företagsledningen. Volvo skulle bygga kombibilar. Inte amerikanska stadsjeepar.
XC90 klubbades igenom först när Ford köpt Volvo.
Jag träffade Peter Horbury många gånger under åren. Alltid ödmjuk, vänlig, aldrig märkvärdig men kompromisslös när det gällde bildesign. Han hade skapat en stil som han utvecklade försiktigt och aldrig övergav.
Ödmjuk inte bara mot oss journalister som visade vår okunnighet med dumma frågor utan även mot resten av designteamet. Äras den som äras bör var ett ledord för honom. En kamratlig ton mot människorna längre ner i hierarkin, tog gärna ett glas med dem efter jobbet, samtidigt som hade satte sig i respekt hos företagsledningen.
Vi sågs i Göteborg, på bilsalonger runt om i världen och i Kina när han tog ett steg till i karriären och blev designchef hos Volvos nya ägare Geely.
Det var under Horburys tid som Volvo nådde sin storhet. För samtidigt som han skulpterade formerna gjorde motorutvecklare och chassitekniker storverk. Och Horbury var inte bara en formgivare utan en industrialist som drev Volvo mot bättre kvalitet och den åtråvärda premiumstämpeln.
Hans sista bil i Göteborg blev den lilla tvådörrarskupén C30. En udda fågel. En framtida klassiker.
2003, 2004 var Fords ekonomi usel och Volvo fick inga pengar till nya satsningar. Horbury som i perioder jobbade på Fords designkontor i Detroit hade Fords öra och en stor roll när Ford med sin dåliga ekonomi tvingades att sälja Volvo och valde kinesiska Geely som köpare. När köpet väl var genomfört vann Horbury snabbt den nye kinesiske ägaren Li Shufus förtroende.
Ordförande Li hade kanske planer för Volvo som inte hade gynnat Volvo och Sverige, men Horbury talade så varmt för Volvo som ett svenskt företag som måste ha kvar sin svenska själ att kineserna genomförde de största satsningarna i Göteborg på många år. De behandlade Volvo på ett helt annat sätt än Ford. Horbury hade en stor del i de besluten.
Vid tiden för Volvoköpet byggde Geely bilar som inte ens rosade den kinesiska marknaden. Formgivning och kvalitet var usel.
Horbury blev snabbt den växande Geely-koncernens designchef. Han bodde kvar med sin familj i Göteborg men tillbringade mycket tid i Kina. För att jobba och för att lära sig av kulturen.
Den lite mindre stadsjeepen XC60 kom till när Horbury börjat hos Geely och en ny designchef som jobbat hos Mercedes skulle markera revir i Göteborg. Skuldran hamnade högre upp, på snedden, sidorutorna smalnade av bakåt, bakluckan fick mer lutning. En bil i mängden med bortslarvade utrymmen och som skulle kännas igen med hjälp av så kallade signaturljus, inte på egna meriter. Han blev kortvarig och Horbury kallades akut tillbaka för att rädda det formspråk som höll på att slarvas bort. Ytterligare en ny designchef tillträdde och har ansvar för dagens modeller, som inte heller kommer att bli några stilikoner. De kommande bilarna har haft ytterligare designchefer och nu har Volvo en till. Det lugn i Volvos ledning och på designavdelningen som Horbury ingöt i många år är borta.
Det var under Peter Horburys tid jag blev så imponerad av Volvo. Det var då bilarna blev lika svenska och samtidigt internationella som möblerna ritade av Bruno Mathsson. Eller för den delen lika nordiska som formgivningen från Alvar Aalto och Arne Jacobsen. Lika sparsmakade, lika tidlösa. När Horbury slutade som designchef förlorade Volvo lite av sin själ. Och jag förlorade lite av förtrollningen.