Att langa hasard till liten bastard

På väg in i butiken frågade han om han kunde få en Sverigelott. Eftersom han är så söt så kunde det väl gå för sig.

”Var det bra så?” frågade tjejen bakom disken när jag plockat ut mitt paket.

”Jag skulle vilja ha fem Sverigelotter också.”

Min son gjorde stora ögon. Skulle han få fem lotter?

”En lott till varje barn”, förklarade jag.

”Då får jag inte sälja till dig”, sa tjejen och tog ett halvt steg bakåt med allvarlig min, händerna varsamt omlott mot ryggslutet.

”Förlåt?”

”Du sa att barn ska få lotterna, jag får inte sälja till barn.”

”Men herregud. Okej, kan jag få fem Sverigelotter till mig tack?”

”Nej, jag har hört dig säga att du ska ge dem till barn.”

Det näst värsta man som förälder kan utsätta sitt barn för att ställa till en scen. Så jag backade. Mot min natur och mot alla debattinstinkter.

Så det blev ingen lott.

Frågan jag nu ställer mig själv är hur länge jag måste vänta innan jag får köpa en lott. Kan jag komma tillbaka i morgon? Om en månad? Hur länge kommer tjejen i kassan misstänka att jag langar hasard till min bastard? Hur länge är jag placerad i skrapkarantän?

Följande dag läser jag i Barometern att en kvinna som tidigare varit anställd i Oskarshamn kommun har spelat bort nära åtta miljoner av kommunens pengar. Hos ATG har hon gjort detta.

Hur kan det ens vara möjligt att spela bort sådana summor? Hur kan det inte finnas en spärr som slår back när en privatperson spelar bort fantasisummor?

Hur kan ATG, under insyn av svenska staten, låta detta hända?

Skulden ligger hos ATG som utan omsvep borde ge kvinnan varenda krona tillbaka så att hon kan ge dem till sin arbetsgivare.

Jag tycker absolut att det är en synnerligen god idé att ha artonårsgräns för spel, så att man inte börjar spela bort sina pengar innan man ens har haft tid att lära sig värdet av dem.

Men med tanke på denna hårda, för att inte säga rigida inställning som den jag stötte på hos mitt ombud, varför får en medmänniska i Sverige förstöra sitt liv fullständigt?

Hur ska hon gå vidare nu? Hur mår hennes familj?

Det är inte svårt att gissa sig till att hennes liv är trasigt nu. För vad? För att ATG, med statens goda minne, lät henne spela bort enorma summor på hästar som springer runt, runt i cirklar?

Varje människa har en fri vilja, men det har ju även en häst. Om vi inte värnar hästens fria vilja att luta sig mot stängslet i hagen så måste vi kanske inte värna en missbrukares rätt att ödelägga sitt och andras liv.




Tack, jag är mätt:

Bajs, bakterier och nu ­senast: metallbitar. Vad ska kött behöva innehålla för att folk ska sluta äta det?

Tack, jag är matt:

Och på tal om bajs och ­saker vi konsumerar trots att de orsakar stort lidande: årets melodifestival är snart i mål och det enda som kan trösta oss som suttit igenom smörjan med våra barn är en vinst för Felix Sandmans vackra ballad. 

Följ ämnen i artikeln