Att välja rätt föräldrar har aldrig varit viktigare
Det enklaste sättet att tjäna pengar är att redan ha pengar.
Denna slitna men likväl sanna klyscha är lika mycket ett matematiskt som filosofiskt konstaterande.
Den som för trettio år sedan satsade tusen kronor på Stockholmsbörsen och återinvesterade alla utdelningar har i dag 28 000 kronor. Men om grundplåten istället varit en miljon kronor växer saldot till 28 miljoner.
Hur man bäst bygger upp ett startkapital och får det att växa är ämnet för tusentals böcker, kurser och poddar varje år. Aktier, bitcoin, fastigheter, guld, entreprenörskap, indexfonder, turbowarranter, årgångsviner, svara artigt på brev från Nigeria. Tipsen är lika många som antalet rådgivare.
Ändå talas det väldigt lite om den överlägset mest effektiva metoden att nå rikedom: konsten att födas i rätt familj.
Under 2023 var arv för första gången den affärsidé som skapade de största nya förmögenheterna, enligt den schweiziska banken UBS som kartlägger världens superrika.
53 personer som blev dollarmiljardärer under året nådde dit genom att ta över tillgångar på sammanlagt 151 miljarder dollar från sina föräldrar. De 84 personer som stegade in i miljardärsklubben på egna ben hade bara skrapat ihop 141 miljarder dollar.
Av de 2 781 dollarmiljardärer i världen som tidningen Forbes listar för 2024 är en tredjedel arvtagare.
I Sverige är siffran högre.
Av de 43 svenskar som kvalar in på Forbes lista har 24 stycken eller 56 procent, fått sin förmögenhet via släktskap (även om flera av dem förvaltat arvet mycket skickligt).
Dessa 24 individer äger 60 procent av de svenska dollarmiljardärernas samlade förmögenhet.
Rätt DNA som framgångsfaktor kommer bara att bli viktigare.
Inte minst när det gäller möjligheten att skaffa bostad.
Som Aftonbladets artikelserie ”Var ska vi bo?” visat är läget akut, inte minst i storstäderna.
Nästan 200 000 unga bor ofrivilligt kvar hemma och en av tre unga funderar på att lämna Stockholm på grund av bostadsmarknaden, enligt en undersökning av Stockholms Handelskammare.
För att köpa en etta i Stockholmsområdet eller Göteborg krävs en kontantinsats på minst 360 000 kronor och en lön på 37 000 i månaden, enligt Mäklarsamfundet.
Därav vikten att välja sina föräldrar med omsorg.
De senaste trettio åren har varit en fantastisk period för alla som ägt tillgångar, alltifrån bostäder till aktier.
Enligt UBS finns över tusen dollar-miljardärer i världen som passerat 70-strecket.
Bara i USA ska 90 000 miljarder dollar som ägs av människor födda före 1964 slussas vidare till år 2045, rapporterar Financial Times, den största förmögenhetsöverföringen i historien.
Dessa rikedomar är koncentrerade till en mindre del av befolkningen vilket väckt frågan om skatter som ett sätt att jämna ut spelplanen.
Ett argument är att efterkrigsgenerationen dragit en enorm vinstlott i form av den massiva inflationen i värdet på tillgångar som präglat världsekonomin de senaste femtio åren.
Åsikterna om det kloka i arvs- och förmögenhetskatter går starkt isär bland ekonomer, men just nu pågår en intensiv internationell debatt i frågan.
I veckan hölls Internationella Valutafonden IMF:s årsmöte i Washington USA där frågan diskuterades.
Gabriel Zucman, en framstående fransk forskare inom området förmögenheter och ojämlikhet, har föreslagit en gemensam global minimiskatt för miljardärer.
Zucman rapporterade på plattformen X att idén, som drivs av Brasilien inom de rika ländernas samarbetsorganisation G20, nu får stöd av allt fler. Däribland Frankrike, Spanien och chefen för just IMF.
Skatten skulle enligt planerna dra in 250 miljarder dollar per år och bland annat användas för att bekämpa konsekvensen av klimatförändringarna i fattiga länder.
Även USA:s president Joe Biden har föreslagit en extra skatt för alla med över 100 miljoner i förmögenheter om han blir återvald i höst.
24 av 36 länder inom OECD beskattar redan idag arv- och/eller gåvor.
Sverige sticker ut med noll i gåvoskatt, arvsskatt och förmögenhetsskatt.
Till skillnad från i många andra länder pågår här ingen konkret debatt om någon förändring.
Om något, så går trenden i andra riktningen.
Investeringssparkontot ISK blev under åren med låg ränta otroligt skatteförmånligt, vilket gynnat människor med stora tillgångar.
När räntan stigit har också skatten gått upp, men regeringen har föreslagit att upp till 300 000 kronor på ISK ska bli helt skattefria – en reform som beräknas kosta sju miljarder.
Förslaget sågades nyligen av flera remissinstanser, som Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet. Eftersom hälften av de med ISK-konton har mindre än 74 000 kronor blir det en skattesänkning för de som redan har, konstaterade de bland annat. Det skulle även skapa möjligheter för skatteplanering för familjer med stort sparande.
Men sett till de senaste trettio åren i svensk ekonomisk politik är förslaget logiskt.
Det finns många krav som går att ställa på en förälder. Men för unga runtom i världen som drömmer om ekonomisk trygghet finns det två saker som är viktigare än andra:
En bra mamma eller pappa bör vara rik. Och helst svensk.