Riksbanken sänker snart – men de rekordlåga räntorna kommer inte tillbaka
På fredagen kom siffror som visar på att inflationen föll oväntat mycket i mars.
Det öppnar för att Riksbanken sänker sin ränta redan i maj.
Men de som drömmer om att räntorna återgår till samma nivåer som före inflationschocken lär bli besvikna.
Det senaste halvåret har ekonomin levt på hoppet om fallande inflation och ett kommande pärlband av räntesänkningar.
Inte en dag för tidigt anser nog många högbelånade svenskar.
Men hittills under 2024 har marknadsräntorna faktiskt gått upp. Räntan på en svensk statsobligation med en löptid på två år har sedan årsskiftet klättrat från 2,27 procent till 2,87 procent.
En femårig bostadsobligation, som visar vad banker betalar för att själva låna pengar (bortsett från direkt av oss via sparkonton) handlas i dag till en ränta på 3,4 procent mot 2,9 procent i början av 2024.
Det är visserligen en bit till de högsta nivåerna i höstas, då den tvååriga statslåneräntan var uppe på 3,6 procent.
Men det är ett tecken på att förhoppningarna om ett riktigt ränteras kommit på skam.
På fredagen tändes hoppet igen och räntorna föll tillbaka. Då kom siffror över den svenska inflationen i mars. Den visade att prisökningarna blev 4,1 procent jämfört med samma månad ifjol.
Det är fortfarande högt. Men det mått som Riksbanken tittar på, där effekten av räntan räknas bort och som kallas KPIF, stannade på 2,2 procent. Det var klart lägre än väntat och ett fall från 2,5 procent i februari.
Det är glada nyheter för Riksbanken vars mål är att få ned KPIF till runt 2 procent.
Nu talar det mesta för att Riksbanken sänker räntan den 8 maj, troligen med 0,25 procentenheter till 3,75 procent.
Men frågan är vad som händer sedan. För i omvärlden ser det ut som om trenden börjat gå åt andra hållet.
På onsdagen släpptes amerikanska siffror som visade att inflationsbrasan där fortfarande pyr oroväckande mycket.
I mars steg priserna med 3,5 procent jämfört med samma månad 2023, mer än väntat och fortfarande långt över målet 2 procent. Det är andra månaden i rad som inflationen i USA stiger efter att ha fallit stadigt i ett år.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde räntan snabbare och mer än svenska Riksbanken och i USA är styrräntan nu 5,25 procent.
I början på året trodde marknaden på mellan sex och sju räntesänkningar i USA under 2024, med totalt 1,5 procentenheter.
Nu tror marknaden att Federal Reserve sänker tidigast sent i höst och kanske bara en eller två gånger, enligt Financial Times.
Jamie Dimon, chef för USA:s största bank JP Morgan varnade för några dagar sedan i sitt årliga brev till aktieägarna att de senaste månadernas optimism på marknaden är överdriven och att det kan bli svårare att bli av med den höga inflationen än vad många räknat med.
Enorma budgetunderskott i USA, stora investeringar i den gröna omställningen och världens militära upprustning är bara några faktorer som eldar på priserna, enligt Dimon.
Den senaste tiden har priset på många viktiga råvaror börjat stiga. Oljan har exempelvis blivit 17 procent dyrare i år och även koppar och nickel har gått upp.
Dyrare råvaror brukar efter ett tag dyka upp som prisökningar i butikerna.
Det här är inte bara dåliga nyheter, en orsak är att efterfrågan ökat vilket visar att människor vågar konsumera igen och att ekonomin återhämtar sig .
Men samtidigt betyder det att både högre inflation och därmed högre räntor kan komma att dröja sig kvar längre i världsekonomin, vilket är extra jobbigt i det räntekänsliga Sverige. Den svenska ekonomin existerar inte på en isolerad ö.
Det som Federal Reserve gör kommer förr eller senare påverka även oss.
Ett annat orosmoment är att den svenska kronan den senaste månaden tappat mot både dollar och euro, vilket gör att importen blir dyrare och pressar priserna uppåt.
Det här talar för att förväntningarna om flera snabba räntesänkningar i år kan visa sig vara för optimistiska.
I februari var den genomsnittliga rörliga boräntan 4,83 procent enligt SCB. I slutet av 2021 var den under 1,4 procent.
En sak är klar: dit kommer den inte tillbaka.
Även om Riksbanken får rätt i sin prognos (de har haft ganska rejält fel de senaste åren) och styrräntan sjunker till 3 procent under 2025 innebär det en boränta på cirka 4 procent.
Räkna med att det är blir det nya normala.
Det finns dock ett scenario som skulle kunna utlösa ett rejält räntefall: om svensk ekonomi kraschar totalt. Då kommer å andra sidan en låg ränta vara en klen tröst.
Som vanligt gäller det att vara lite försiktig med vad man önskar sig.