Politikers egendomliga vana
Kolla i kväll hur de gör
I politiken finns en egendomlig vana. Nämligen att inte säga vad man menar. Utan att hävda något helt annat.
För att begripa vad de säger har man tre val.
Gissa. Avkryptera. Eller vända sig till en expert.
I kväll möts partiledarna till debatt i SVT. Under den kan den som vill inte bara studera klatschiga oneliners som debattdeltagarna tränat in i förväg. Utan också egendomligheten att säga något helt annat än man egentligen menar.
Under den senaste veckan har flera partiledare legat i hårdträning för att nå formtoppen.
Vi kan ta SD-ledaren Jimmie Åkessons debattartikel här i Aftonbladet som ett exempel. I den föreslog han en utvärdering av det snart 30 år gamla svenska medlemskapet i EU.
En rimlig begäran. Det är klart att det vore bra för Sverige med en sakkunnig genomgång av hur medlemskapet hanteras.
Men det var inte det som var målet med Jimmie Åkessons artikel. Hans avsikt var att så tvivel om att medlemskapet i EU är bra för Sverige. SD har, för att kunna accepteras som samarbetspartner till den nuvarande regeringen lagt ner sitt EU-motstånd. De tolererar motvilligt medlemskapet.
Men SD:s opinionssiffror har sjunkit sedan valet. Åkesson är ute på Sverigeturné och behöver något att elda sina medlemmar med. Att anspela på det gamla EU-motståndet är perfekt bränsle.
I en debatt med Johan Pehrson (L) i Sveriges radio om förslaget föll Åkesson tillbaka i sin invanda retorik. Han sade att besluten i EU fattas av ”andra länders politiker”. Ett påstående som givetvis inte är sant. De fattas även av svenska. I parlament och ministerråd.
Ett ännu bättre exempel är den utredning som regeringen med SD:s välsignelse ska tillsätta. Den ska undersöka politiska partiers finansiering med lotterier. Det enda parti som tjänat summor värda att nämna på just lotter är Socialdemokraterna som hållit på med det sedan 1956.
Men sade Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, att han och hans samarbetspartners syfte var att rycka pengar av Socialdemokraterna?
Själklart inte. Han sade att det hela rör sig om att minska spelmissbruket i Sverige. Lotter? Spelmissbruk? Halleluja.
S-ledaren Magdalena Andersson var nästan lika kryptisk. Hon sade visserligen att udden var riktad mot oppositionen, att tysta åtminstone Socialdemokraterna.
2021 kom 151 av partiets inkomster på totalt 329 miljoner från lotterier, framför allt på prenumerationslotteriet Kombilotteriet, en synnerligen långsam spelform som knappast göder speldjävulen.
Men hon sade inte att om regeringen och SD verkligen vill slå mot spelmissbruket kan de börja med att lägga ner spelhålorna i statliga Casino Cosmopol. Och deras moderbolag, det likaledes statliga Svenska spel. Eller ge sig på nätkasinon.
Att hon inte gjorde det kan bero på att Andersson, oavsett om hen heter Tobias eller Magdalena i förnamn, är väl medveten om att staten tjänar en rejäl hacka på spelet i dessa företag. Även om de kan orsaka spelberoende.
Att på det här sättet säga en sak och mena något helt annat är inga undantag. Det pågår hela tiden. Och kan ta sig även näraliggande uttryck.
I juni förra året väckte SD misstroende mot dåvarande justitieministern Morgan Johansson (S). Det stöddes av partierna i dagens regering. Magdalena Andersson, då statsminister, blev jättearg. Hon sade att om Johansson röstades bort skulle hela regeringen avgå. Kaos skulle uppstå i en känslig tid med krig i Europa och en svensk Natoansökan att hantera.
Då ringde en medarbetare till henne till mig och frågade om jag förstod att Andersson var arg ”på riktigt”. För det var hon.
Hur skulle jag tolka det? Att statsministern spelade arg vid alla andra tillfällen? Jag har undrat sedan dess.
I kväll möts partiledarna alltså på sluttampen av det första riksdagsåret sedan valet. Och det vi kan vänta oss är att vad de säger är inte vad de menar.
Det skulle kunna göra mig glad eftersom det ger mig något att skriva om. Men känslan är bedrövelse. Hur ska väljarna kunna hänga med när landets högsta politiker oavbrutet skickar krypterade meddelanden till sina väljare? Men utan att bifoga en kodnyckel.
TRE SPANINGAR
- Den första vilden under den här mandatperioden är klimat- och vaccinskeptikern Elsa Widding som lämnar Sverigedemokraterna som därmed nu har 72 ledamöter i riksdagen. SD vill att hon lämnar sin plats men hon tänker sitta kvar. Vid förra mandatperiodens slut var vildarna tre, förrförra nio.
- Spansk sjukvårdspersonal, från Barcelona, hyrs nu in för att Bodens kommun ska klara äldreomsorgen. Tolv veckors språkkurs fyra timmar om dagen ingår i anställningsförmånerna. På andra ställen utvisas personal med fast anställning inom vården. Talesättet om gungorna och karusellen ligger nära.
- Stiltjen i svensk politik minskar antalet partier som ligger under 4-procentsspärren. I april gjorde MP, KD och L det. I maj har Buschs kristdemokrater hanka sig upp till fyra medan MP har ett stöd på 3,1 och L har 3,3 procent av väljarna bakom sig. 40 månader återstår till nästa val.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.