Till salu: Porrbilder på din granne för en hundring
Instagram inkörsport till nya AI-porren
AI-porren sköljer över oss.
Men den här gången är det inte bara Scarlett Johansson och Natalie Portman som drabbas.
Nu offras även din mamma, fru och dotter i internets syndaflod.
Utvecklingen av artificiell intelligens går i en rasande fart. Världens största företag tävlar om vem som kan investera flest miljarder i den nya tekniken, med målet att skapa någonting större än oss själva.
Jag känner igen det från min åttaårige son: ”försten dit vinner!”.
Hans inställning gör mitt liv mer spännande och fartfyllt, men han har även lärt mig är att vinnaren sällan har rent mjöl i påsen.
År 2024 måste du ta genvägar och offra saker du älskar för att komma först i mål. AI-revolutionen är inget undantag. Och det är här som tsunamin av AI-pornografi kommer in i bilden.
I skrivande stund kan du beställa ett par sprillans nya porrbilder på din granne eller kollega för 100 spänn online.
Bilderna är fejkade, men det blir allt svårare att upptäcka. Allt du behöver göra är att plundra ditt offers sociala medier och skicka dina favoritbilder till din lokala AI-designer. Att offret bär kläder spelar ingen roll. De trollar AI-trollkarlen enkelt bort.
Berätta e x a k t vad du vill ha, så får du e x a k t det. Endast din fantasi sätter gränserna.
AI-asätarna hittar du i laglösa parallella universum som Telegram och X, enligt den nya techsajten 404 Media. Där utannonserar de skamlöst sina tjänster: artificiell men extremt verklighetstrogen pornografi baserad på vem du vill.
För att lyckas använder de digitala verktyg som världens största företag utvecklar på löpande band för att bli vinnare i AI-revolutionen. Sen publicerar asätaren originalbilderna på offren tillsammans med de fejkade porrbilderna för att få nya uppdrag – och förnedra offret.
Tack och lov hänger inte alla på Telegram och X. Särskilt inte i Sverige. Däremot älskar vi dopaminfabriken Instagram, som numera fungerar som en inkörsport till AI-porren, enligt 404 Medias utredning.
Medan vi sov lyckades sexrobotarna fly från internets mörkaste vrår. Nu marknadsförs de på techgiganternas sociala plattformar där våra barn konsumerar sina nyheter – och klickar hem nakenbilder på sina klasskompisar. Eller AI-Kim Kardashian.
2019 var första gången som jag hörde talas om en app som kunde trolla bort kläder.
Den förbjöds kort därefter, men sedan AI-revolutionens start för ett drygt år sedan har det uppkommit flera fall där hela samhällen har skakats av ”nakenskandaler” där, i regel, unga killar har laddat upp bilder på påklädda klasskompisar i appar som med hjälp av generativ AI gör tjejerna nakna.
Fenomenet är globalt. Det spelar ingen roll om du bor i Beverly Hills eller i den spanska byn Almendralejo, där utpressarna ville ha pengar för att inte sprida fejkbilder på en tolvårig årig flicka.
I dag snackar vi bilder, i morgon videos.
För en dryg vecka sedan visade Microsoft upp sin nya AI-modell VASA-1 som bara behöver en stillbild och ett kort ljudklipp för att kunna skapa en deepfake-video. Alltså återskapa en människa i videoform.
Alla fattar dock inte risken med AI-porr.
Här om dagen, när jag och åttaåringen lyssnade på vårt favoritradioprogram ”Rix MorronZoo”, blev det smärtsamt tydligt att Markoolio inte förstod faran med appar som trollar bort kläderna på människor.
”Vad ska man med dom till?”, sa den folkkäre artisten.
Well… vad sägs om mobbning, hämndporr och utpressning? Fejkade bilder kan också vara pinsamma och ärekränkande.
Så vad kan vi göra?
I oktober gav den svenska riksdagen tummen upp till att utreda förutsättningarna för att kriminalisera användning av deepfakepornografi. Storbritannien är redan där. De klubbade nyligen igenom en ny lag för att kriminalisera ”icke-samtyckande deepfake-porr” och ge skyldiga böter eller fängelse.
Men tänk om juridiken inte är lösningen?
Så här sa Ängla Pändel, advokat och ordförande för Institutet för juridik och internet, till Svenska Dagbladet tidigare i år: ”Jag är inte övertygad om att juridiken är lösningen på detta problem. Det kan vara så att svaret finns på en samhällsnivå”.
Det får mig att minnas filosofen och hjärnforskaren Daniel Dennett. Han dog samma dag som Microsofts nya deepfake-verktyg avtäcktes.
I en av sina sista intervjuer varnade Dennett för ett existensiellt hot mot den mänskliga civilisationen. Han pratade dock inte om en framtida superintelligens som kommer att ta över världen, utan om risken att vi förvandlar den smarta teknologin till ett desinformationsvapen.
Om vi använder tekniken fel kommer vi inte längre veta vad som är sant, vad vi vet och vem vi kan lita på. Och i en sådan värld kommer det att finnas två sorters människor: de som är paranoida och hyperskeptiska. Och de som är apatiska och inte bryr sig om någonting.
Båda alternativen är lika farliga – och vi närmar oss dem med stormsteg. Bild efter bild, app efter app.