Genant att rättegång om mord måste tas om på grund av usel tolk

Att en mordrättegång måste tas om på grund av usel tolkning är inte smickrande för rättsväsendet.

Fiaskot väcker dessutom viktiga principiella frågor som Domstolsverket har anledning att fundera på.

Foto: JAMSHID JAMSHIDI
Polisens avspärrningar i närheten av platsen där den mördade 15-åringen hittades.

I måndags inleddes i Svea hovrätt huvudförhandlingen om mordet på 15-årige Asad Ali i Märsta.

Den tilltalade ynglingen dömdes av Attunda tingsrätt till sju års fängelse för att ha strypt pojken i en skogsdunge, dit de gick för att göra upp efter ett bråk som startat i skolan.

Den dömde överklagade och eftermiddagen den första förhandlingsdagen i hovrätten satte sig domarna för att titta och lyssna på det inspelade tingsrättsförhöret med den misstänkte.

 

Snart stod det klart att tolkningen var undermålig. Inte för att domarna behärskar tigrinska, det vanligast förekommande språket i Eritrea, men tolken hade svårt att uttrycka sig, valde udda ord och tycks inte riktigt ha förstått de frågor som åklagare och försvarare ställde.

Efter att ha lyssnat en dryg timme gav hovrättsråden upp och beslöt nästa dag att ett grovt rättegångsfel hade blivit begånget och att målet därför måste skicka tillbaka till tingsrätten för en ny förhandling.

 

Det hela är mycket olyckligt. Olyckligt för anhöriga till den döda pojken och för den åtalade som nu tvingas igenom ännu en pressande tingsrättsförhandling.

Och olyckligt för Attunda tingsrätt, som viftade bort advokat Jonas Granfeldts invändningar mot tolkens insatser.

Icke desto mindre var beslutet klokt. Målet bygger i allt väsentligt på den misstänktes uppgifter. Det finns inga vittnen till händelsen. Då måste ynglingens ord vara något så när korrekt översatta.

Dessutom är frågan om uppsåt inte okomplicerad. Var avsikten att döda pojken? Ska brottet bedömas som mord, dråp eller vållande till annans död?

För att kunna besvara dessa frågor och för att ynglingens rätt till en rättvis rättegång säkerställs måste givetvis tolkningen vara av acceptabel kvalité.

 

Den här situationen är såvitt jag kan förstå unik. Det händer att rättegångar måste tas om, men då handlar det i allmänhet om en nämndeman som har utmärkt sig på ett eller annat sätt. Men att översättningen varit så dålig att rättssäkerheten hotas är någonting nytt.

En gång i tiden hade en brist av detta slag gått att korrigera med bättre tolkar i hovrätten. Men 2009 reformerades rättegångsbalken och sedan dess spelas förhören i tingsrätten in och spelas upp i hovrätten. Det fanns med andra ord inget annat att göra än att ta om processen.

 

Schabblet väcker dessutom principiella frågor. Vilka kvalitetskrav ställs egentligen på tolkarna av domstolarna? Bör endast auktoriserade rättstolkar anlitas?

Frågan är inte oviktig. Deras insatser är inte sällan förutsättningen för att en förhandling över huvud taget ska kunna genomföras.

Jag har suttit på rättegångar och bevittnat tolkning till och från engelska som varit smärtsam för öron och hjärna. Vilken advokat som helst som har varit med ett tag kan berätta om hårresande insatser.

Det skulle inte förvåna mig det minsta om det plötsligt visades sig att det sitter personer i fängelse som dömts felaktigt på grund av att tolkningen varit undermålig.

Domstolsverket, som har ett övergripande ansvar för domstolarnas verksamhet, har anledning att sätta sig in i det här fiaskot.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM

Märsta

Mord