Ursula von der Leyen ägnar sig åt önsketänkande om migrationen
När EU-chefen Ursula von der Leyen säger att det är EU som bestämmer vilka som ska få komma till Europa, inte människosmugglarna, så ägnar hon sig åt ett naivt önsketänkande.
Verkligheten har motbevisat henne i åratal och ingenting tyder på att de nya regler EU presenterat kommer att få stopp på strömmen av irreguljär invandring till Europa.
Reaktionen när tusentals flyktingar och migranter steg i land på den lilla italienska ön Lampedusa i mitten september säger det mesta om samarbetsklimatet mellan Europas länder när det gäller mottagande av utomeuropeiska flyktingar.
När Italien vädjade om hjälp svarade Frankrike och Tyskland snabbt att de absolut inte tänkte ta emot några asylsökande som kommit till Lampedusa.
Detta trots att Italien hittills i år tagit emot 120 000 flyktingar och migranter som tagit sig över Medelhavet. Mer än vad som krävs för att utlösa den ”tvingande solidaritet” som enligt en uppgörelse som EU-kommissionär Ylva Johansson presenterade i somras skulle innebära att 30 000 asylsökande ska kunna omfördelas till andra länder.
Vilka som ska ta emot dessa är högst oklart eftersom många länder säger nej eller bara kan tänka sig ta emot ett fåtal. Dessutom kan länder som vill köpa sig fria.
Det senaste Lampedusafallet visar hur otroligt bräcklig varje påstådd enighet om en migrationspakt för hela EU egentligen är.
Det går inte att nå enighet om den kombination av krafttag och bistånd som skulle behövas för att sätta stopp för båtresorna över Medelhavet.
Men det går inte heller att få de 27 medlemsländerna att rättvist fördela de asylsökande som kommer eftersom viljan att ta emot dem och avlasta länder som Grekland och Italien är extremt låg.
Avtal ett fiasko
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gång på gång lovat att EU med gemensamma ansträngningar ska krossa människosmugglarnas affärsmodell.
Den går ut på att locka människor i fattiga och krigshärjade länder att trots risken att dö på Medelhavet lägga allt vad de äger och har på att försöka ta sig till Europa där smugglarna målar upp en ljus bild av de rikedomar som väntar.
I somras ingick EU ett avtal med Tunisien där landet utlovades mångmiljardbelopp mot att de stoppar trafiken av sjöovärdiga båtar överlastade med illegala immigranter.
Ett avtal som så här långt varit ett fiasko.
När över femtusen tidigare denna månad tog sig till Lampedusa på en dag var det just från Tunisien de kom.
Ändå ställer sig EU-chefen upp och säger:
– Vi bestämmer vilka som kommer till EU och på vilket sätt. Inte smugglarna.
Leyen pratar snarare om hur det borde vara. Verkligheten är den rakt motsatta.
Det är människosmugglarna som styr migrantströmmarna. EU har så här långt visat sig totalt oförmöget att stoppa de farliga båtresorna som hittills i år lett till att minst 2 000 människor drunknat på Medelhavet eller att skapa säkra, legala vägar in i EU för dem som vill ta sig hit.
Som gängvåldet i Sverige
När von der Leyen besökte Lampedusa tillsammans med Italiens högerextrema premiärminister Giorgia Meloni utlovade hon ett ”koordinerat svar från Bryssel”.
Det som kom var extra hårda franska gränskontroller mot gränsen till Italien.
Meloni kräver en ”effektiv flottblockad” från EU för att stoppa migrantbåtarna från Tunisien, Libyen och andra länder. Von der Leyen lovade att ”försöka hitta nya sätt” att stoppa människosmugglingen. Men verktygslådan börjar sina om man inte vill ta till storsläggan. Den vägen vill majoriteten i EU inte gå eftersom ledarna fortfarande vill kunna säga att de upprätthåller asylrätten.
Von der Leyen utlovade också ett snabbt återsändande av de som inte har giltiga asylskäl. Sannolikt även det ett tomt löfte. Ett av de stora problemen under många år har varit att många av de som får nej på sin asylansökan går under jorden och blir del av Europas kraftigt växande skuggsamhälle i stället för att återvända.
Den illegala migrationen har blivit för Europa vad gängvåldet är för Sverige. Ett evigt problem där nya lösningar ständigt presenteras men där företeelsen vägrar att upphöra trots alla löften om krafttag.
Ny migrantkris
Om det är någon fråga som har potentialen att destabilisera hela EU-samarbetet och i den meningen är systemhotande så är det den utomeuropeiska migrationen. Vi såg det under flyktingkrisen 2015 och åren efter det. Nu ökar antalet migranter åter kraftigt efter pandemin. Detta samtidigt som Europa tagit emot flera miljoner ukrainska flyktingar.
Sammantaget är det på väg att skapas en ny migrantkris.
Från relativt flyktingvänliga länder som Tyskland kommer signaler från kommuner och skolor att de inte kan ta emot fler. Tyskland tänker förstärka gränskontrollen mot Polen och Tjeckien. För när den så kallade Balkanrutten är mer eller mindre stängd för migranter så ser människosmugglarna till att öppna nya vägar för att hålla igång sin lukrativa verksamhet.
Allt medan Bryssel handfallet ser på.