Lövin gjorde i alla fall inte bort sig
VISBY. Isabella Lövin gjorde inte bort sig i sitt första Almedalstal.
Hon var bara dålig.
Det är inte lätt att hålla tal. Och talen under Almedalsveckan tillhör de svårare i genren. Det är ganska långt, det förutsätts att partiledaren sätter ner foten i något ämne men i övrigt finns inga särskilda krav.
Utom att inte göra bort sig. Det gjorde inte det nybakade språkröret Isabella Lövin (MP) i första försöket.
Men hon gjorde nästan alla möjliga nybörjarfel. Hon var extremt manusbunden och läste innantill ur sina papper. Det innebar att kroppsspråket var nertonat till ett minimum. Hon varken gestikulerade eller rörde sig runt på scenen.
Trist för de flesta
Dessutom talade hon väldigt långsamt och ganska entonigt. Bra för den som hör dåligt, trist för andra. I Aftonbladets tält, där talet visades på storbildsskärm, ägnade sig en påfallande hög andel av publiken åt sina mobiltelefoner under talet.
Framförandet var alltså inte särskilt engagerande. Tyvärr var innehållet i talet inte heller det. Isabella Lövin talade till lyssnarnas hjärnor, inte till deras hjärtan. Då får man automatiskt en brant uppförsbacke.
Där fanns nästan inga människor, väldigt lite jag vill eller jag brinner för. Det var kort sagt blodfattigt.
Med det sagt var det mycket som Isabella Lövin ville ha sagt i sitt tal. Framför allt ville hon bygga stolthet över att vara svensk och miljöpartist.
Det var helt rätt tänkt. Miljöpartiet har gått på en rad smällar under sina snart två år i regeringen. Det tär på det kollektiva självförtroende som varje parti behöver för att nå framgång.
När Isabella Lövin räknade upp en lång lista med saker som de gröna fått uträttat som regeringsparti försökte hon alltså att leda dem ut ur den öken partiet befunnit sig i sedan senvåren. Det kommer hon behöva göra många gånger till.
Manar till stolthet
Hon ville också, likt många talare i Almedalen, göra oss stolta över Sverige. Hon utmålade det som ett föregångsland på en rad områden och särskilt när det gäller klimatet. Arbetslösheten sjunker, ungdomsarbetslösheten är den lägsta sedan finanskrisen och långtidsarbetslösheten är bland de lägsta i EU.
Skillnaden mellan Lövins och Jimmie Åkessons Sverige, han talade dagen före henne, är som natt och dag. I Lövins är det ljusgrönt, i Åkessons är det nattsvart. Vad ska den stackars väljaren tro?
MP-röret tog också tillfället i akt att sätta ner foten i en mycket aktuell fråga, politisk populism. Den firar inte bara triumfer i Storbritanniens folkomröstning om EU utan i rader av länder över hela världen. Den blivande presidentkandidaten Donald Trump tror på samma enkla lösningar som Ukips Nigel Farange.
– Vi (miljöpartister) ska inte bidra till att förenkla och fördumma, sade Isabella Lövin och påpekade att man måste förstå att världens utmaningar är synnerligen komplexa. De löses inte genom att bygga murar som Trump vill göra mot Mexiko.
Försvarar EU
Den förra ledamoten av EU-parlamentet höll dessutom ett flammande försvarstal för organisationen.
– EU skulle snarare behöva visa rött kort när vissa medlemsländer tummar på rättsstatens principer, mediafrihet, miljöregler eller asylrätt, sade hon.
Miljöpartiet lade motståndet mot det svenska EU-medlemskapet i malpåse för åtskilliga år sedan. Men de har inte varit några banérförare, inte förrän nu.
Till nästa stora tal får Isabella Lövin slipa på formen. Hon kan definitivt bättre, men alla är vi barn i början.