Fredriks dotter satte på sig bältet strax före kraschen

Uppdaterad 2017-04-03 | Publicerad 2017-04-02

När telefonen ringde hos familjen Almqvist hördes bara skrik i luren.

Dottern Stina hade tagit sig ur olycksbussen och ringde genast hem.

– Det som hänt är katastrof, säger pappan Fredrik Almqvist, 51.

Fredrik Almqvists dotter klarade sig oskadd efter den hemska bussolyckan.

Den katastrofala bussolyckan utanför Sveg berövade tre personer livet och ett stort antal skadades.

Hos familjen Almqvist ringde telefonen tidigt i morse och i luren fanns dottern Stina som likt de andra ungdomarna går i åttonde klass.

– Hon ringde ju direkt och bara skrek och skrek. Först gick det inte att få kontakt med henne, hon var i chock, säger pappan Fredrik Almqvist.

Tyckte att det krängde

Stina klarade sig med lindriga skador.

Pappan berättar att de flesta ungdomarna i bussen sov vid olyckstillfället.

– Hon hade väldig tur. Stina vaknade till tidigt på morgonen och tyckte att det krängde så mycket i bussen att hon satte på sig bältet.

Dottern satt dessutom rätt långt bak i bussen på den sida som hamnade först i diket.

– På något sätt kröp hon ut ur bussens bakre del och kunde ringa oss. Hon berättade att alla som kom ut ur bussen var blodiga och att det var folk som satt fast i bussen. Hon upplevde det också som att det tog en lång stund innan ambulanserna kom. Hon undrade varför ingen kom och hjälpte dem, säger Fredrik Almqvist.

”Är katastrof”

Efter samtalet beslutade sig familjen att omedelbart sätta sig i bilen och köra upp till Sveg från sommarstugan i Båstad där föräldrarna tillbringade helgen.

– Vi sitter i bilen nu och är på väg till Stina. Dessutom får vi hjälp av en nära släkting som körde till Sveg från Härnösand för att ta hand om henne. Det är vi väldigt tacksamma för.

Fredrik Almqvist är tränare för ett ungdomslag i basket och känner många av eleverna som fanns i bussen.

– Det som hänt är katastrof. Det är tonårsbarn som är döda som precis skulle börja sina liv. Och nästan alla är ju skadade på bussen. Mina tankar är hos alla de andra föräldrarna och jag hoppas att så många som möjligt ska klara sig bra ur det här.