Havererade frysar på Karolinska – forskningsmaterial förstört
Publicerad 2024-01-28
Frysarna på Karolinska Institutet havererade under julhelgen.
Av okänd anledning slutade det automatiska kväve-systemet att fungera.
– Det är en total katastrof, detta är hjärtat i KI:s verksamhet, säger Matti Sällberg, dekan för KI Campus Syd och talesperson i ärendet.
Efter julens fryshaveri på Karolinska Institutet i Flemingsberg sprider sig rykten om ”medvetet sabotaget”, uppger Elizabeth Raschperger, forskare och föreståndare på den drabbade avdelningen.
– Jag vill betona att det i dagsläget inte finns några sådana indikationer, och vädjar till alla att avvakta utredningens kommande slutsatser, säger hon i ett uttalande.
En mycket stor mängd forskningsmaterial med prover, cellinjer och biomaterial som har samlats in under decennier kan ha förlorats. Något som kommer ha stora konsekvenser för institutionens forskning, skriver Karolinska Institutet.
– Såhär får det inte gå till. Vi måste lära oss av detta, det får inte hända igen, säger Matti Sällberg.
Vill polisanmäla händelsen
En haveriutredning är i gång som ska undersöka orsaken bakom haveriet, både gällande tekniken och organisationen. Interna och externa parter är inblandade.
Karolinska vill polisanmäla händelsen för att kunna säkerställa att det inte är medvetet sabotage.
Den 22 december inträffade ett fryshaveri i Neo-byggnaden på Karolinska Institutets campus. Neo är en byggnad för experimentell biomedicinsk forskning och utbildning i Flemingsberg.
Biomaterial och cellinjer förvaras i , behöver fyllas på var fjärde dag med flytande kväve för att kunna behålla temperaturen på −190 grader.
Det ska göras automatiskt, men under kvällen blev det inte någon påfyllning. Ingen vet varför, men resultatet blev att temperaturen steg i 16 av 19 kryotankar, vilket förstörde materialet i dem.
Matti Sällberg menar att det material som gick förlorat kan finnas sparat, och att det kanske går att rädda visst material.
– Men det är inte säkert. Det undersöks nu, säger han.
Sällberg: ”Det är illa”
Han tycker det är tragiskt att haveriet hände, både för forskarna och de patienter som är inblandade.
– Dock är det viktigt att klargöra att detta är uteslutande forskningsprover från patienter lagrade i biobanker. Detta påverkar inte patientbehandling utan endast forskning. Men det är illa nog.
Maria Eriksdotter, tidigare dekan vid KI Syd, säger att KI måste bygga upp ett samordnat och robust system så att detta aldrig händer igen.
– Vi måste också i ord och handling stötta våra kollegor som förlorat år av hårt arbete och omfattande och unika forskningsmaterial.
