Val i Moskva – utan oppositionella kandidater

avTT

Foto: Evgeny Feldman/AP/TT
En man bärs bort av kravallpolis under en demonstration den 10 augusti i Moskva.

Stora protester har präglat spurten inför valet till stadsduman i Moskva på söndag.

Men inför aktivisternas krav, att tillåta oberoende kandidater att ställa upp, har regimen slagit dövörat till.

Sällan har lokala val i den ryska huvudstaden rönt någon större internationell uppmärksamhet. Valet till stadsduman, som i år äger rum den 8 september, betraktas ofta som en perifer affär för den ryska politiken i stort.

Sommaren 2019 skulle komma att ändra på det. I veckor har Moskvas gator fyllts av skanderande demonstranter, som trotsar protestförbud för att kräva sina kandidater på valsedlarna.

– Det här valet har blivit viktigt, säger Martin Kragh, chef för Utrikespolitiska institutets Rysslands- och Eurasienprogram.

Liten effekt

I juli beslutade den ryska valmyndigheten att neka ett 50-tal oppositionella politiker, som formellt inte tillhör något parti, att kandidera till stadsduman. Myndigheten hänvisade bland annat till administrativa misstag i ansökningarna och förfalskade namnunderskrifter Kandidaterna, å sin sida, kallade myndighetens förklaring för politiskt motiverat trams.

När oppositionsledaren Aleksej Navalnyj utlyste protester mot besluten hörsammades det i stor skala. Vid flera tillfällen deltog så många som 50 000 personer, enligt AFP – en uppslutning som inte synts i landet på åtminstone åtta år.

– Det här har visat att det finns människor i de ryska storstäderna, främst unga, som eftersträvar politisk förändring, säger Martin Kragh, men tillägger att demonstranterna fortfarande är ganska få i relation till befolkningen i stort.

– För majoriteten finns ingen större benägenhet att delta.

Protesterna har heller inte lyckats driva igenom sitt främsta krav. På söndag äger valet rum, samtidigt som flera av de nekade kandidaterna riskerar åtal för sin medverkan i rörelsen – bland annat den inflytelserika advokaten Lyubov Sobol, som gripits flera gånger de senaste veckorna, senast i måndags.

Splittrat

Den 27 juli urartade protesterna i kaos. Framför vittnens mobilkameror syntes kravallpolis släpa på blödande demonstranter och lasta in dem i polisbussar. Över tusen människor greps. Polisens agerande fördömdes från flera håll, bland annat av EU:s utrikesmyndighet EEAS.

Under veckorna som följde har rörelsen alltmer kommit att rikta sig mot vad aktivisterna upplever är ett kväsande av fredliga, demokratiska protester. Flera juridiska processer pågår – tidigare i veckan dömdes en bloggare till tre års fängelse för att ha attackerat polisen med pepparsprej. Samma dag lades fem åtal om massupplopp, som kan ge långa fängelsestraff, ned mot en grupp demonstranter.

– Jag hyser ingen tvekan om att den här protestvågen kommer att växa, trots regimens uppriktiga försök att skrämma och terrorisera oss, och trots att folk blir föremål för godtyckliga gripanden, sade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj till Reuters förra veckan.

Men rörelsen tycks splittrad inför det stundande valet, enligt nättidningen och organisationen Global voices. Medan vissa oppositionsledare manar till bojkott av valet helt och hållet, uppmuntrar andra väljare att rösta på den kandidat som de upplever som minst korrupt.

Det kan ingalunda på allvar hota den politiska makten, säger Martin Kragh.

– Sergej Sobjanin, som är handplockad av Putin och lojal, kommer sannolikt att fortsätta vara borgmästare, och stadsduman kommer att vara fortsatt fylld av företrädare för den etablerade makten.

ARTIKELN HANDLAR OM

Moskva

Ryssland