Språkrörskandidaten: ”Lyssna på klimataktivisterna”

Publicerad 2023-10-06

EU-parlamentarikern Pär Holmgren vill ta över som språkrör i Miljöpartiet och styra partiet från Bryssel.

För att locka fler väljare vill MP-toppen att partiet blir mer alarmistiskt om klimatförändringarna och lyssnar mer på aktivister.

– Vi kan inte invagga människor i någon slags falsk trygghet om att det fortfarande skulle kunna finnas relativt enkla lösningar kvar, säger han i en intervju med Aftonbladet.

Ena benet i Sverige, det andra i Bryssel.

Så ser Pär Holmgren framför sig att han ska vara med och styra Miljöpartiet – om han blir vald till språkrör.

– Genom en sådan modell skulle vi bättre kunna peka på att politik faktiskt inte bara handlar om riksdagspolitiken, säger Pär Holmgren när Aftonbladet träffar honom på Centralstationen i Stockholm.

Han är nyligen ankommen till Stockholm. Den här gången från hemkommunen Uppsala, där han varit för att träffa partikamrater.

När Miljöpartiet drar till kongress i Örebro i november har elva män räckt upp handen och sagt sig vara redo att ta över som språkrör.

Pär Holmgren går alltså till val med ett annorlunda förslag. Han vill sitta kvar i Bryssel som EU-parlamentariker, samtidigt som han ska vara ena halvan i duon som styr Miljöpartiet i Sverige.

– Jag är övertygad om att den här modellen med två språkrör som har två olika plattformar att arbeta ifrån, kan skapa en modell där ett plus ett blir lite mer än två.

– Den kritik som vissa i partiet har haft mot tvåspråkrörsmodellen är ju att språkrören ibland har hamnat i en konkurrenssituation med varandra, där ett plus ett då kanske inte riktigt ens har blivit två.

Pär Holmgren (MP).

Intern tveksamhet till Bryssel-Stockholm-modellen

Aftonbladet har talat med ett tiotal miljöpartister om språkrörsvalet, ett flertal av dem ställer sig tveksamma eller direkt avvisande till Pär Holmgrens modell för hur partiet ska styras om han blir språkrör.

Man har inom partiet svårt att se hur det skulle gynna partiet, som har svagt väljarstöd, att ha ett språkrör i Bryssel, dit svenska medier sällan riktar sökarljuset.

Men för den tilltänkta partnern i ledarskapet, Märta Stenevi, är planen välkommen. Aftonbladet har tidigare rapporterat att Pär Holmgrens plan kan innebära att Märta Stenevi kan ta ett hårdare tag om partiet.

Pär Holmgren ser framför sig att han stannar i Bryssel åtminstone till ett år efter EU-valet 2024, men helst hela mandatperioden. Sedan kan partiet utvärdera modellen. Skulle det inte fungera så kan han tänka sig att flytta hem.

– Jag tror ju att det här kommer att funka ända fram till 2029 om jag skulle bli omvald. Men det är ju inte som så att jag slår fast envist att jag ska vara kvar till 2029.

I Bryssel sitter även för Miljöpartiets räkning Alice Bah Kuhnke och Jakop Dalunde som ledamöter i EU-parlamentet.

Den förstnämnda är till synes hejdlöst populär i partiet och om Pär Holmgren blir vald till språkrör uppstår naturligtvis frågan om vem som ska stå först på listan till EU-valet.

– Om partiet landar i att man hellre ser Alice som etta så accepterar jag det, säger Pär Holmgren.

Holmgren vill att partiet blir mer alarmistiskt om klimatförändringarna och lyssnar mer på aktivister.

”Jag har nog en något mer pessimistisk syn”

Så, vad vill språkrörskandidaten göra med sitt parti – om han får partiets förtroende?

Inga tvära kast eller stora omprövningar är på agendan, säger han. Däremot ser han framför sig att partiet måste lyfta frågan om hur samhället måste anpassa sig efter det nya läge som ett förändrat klimat innebär. Klimatanpassning ska in i ett nytt partiprogrammet.

De mer frekventa skyfall, översvämningar, skogsbränder och jordskred som forskare och expertmyndigheter siat om måste politiken ta höjd för, anser han. Det innebär att partiet måste prata mer om att 1,5-gradersmålet är kört, och vad som därmed väntar.

– Jag har nog en något mer pessimistisk syn på klimatförändringarna än vad partiet har i stort.

– Jag ser nu att vi redan är vid en och en halv grad. Med den väldigt svaga klimatpolitik som vi har runt omkring bland de stora aktörerna i USA och Kina, så ser jag ingenting i dag som tyder på att vi skulle kunna hålla oss under två grader.

Pär Holmgren säger att han är mer alarmistisk än partiet i stort.

– Vi måste nu börja ta höjd för att ha en förberedelse inför väldigt svåra och stora konsekvenser. Vi kan inte invagga människor i någon slags falsk trygghet om att det fortfarande skulle kunna finnas relativt enkla lösningar kvar.

En stor del av statsbudgeten måste alltså läggas på att man gör förberedelse för det typ av samhälle som vi kommer att stå inför i och med att målen inte kan hållas?

– Ja, alltså den här budgeten vi har sett nu från regeringen där man drar in en tredjedel ungefär på klimatanpassningsåtgärder är ju fullständigt feltajmad.

– Budgetsatsningar på klimatanpassning är ju någonting som vi kommer att behöva, tyvärr, lägga väldigt mycket mer på framöver. För konsekvenserna kommer att bli värre.

Liksom Märta Stenevi anser Pär Holmgren att partiet bör breddas så att miljö- och klimatfrågorna knyts samman med sociala rättvisefrågor.

Detta trots att partiet i flera valanalyser kommit fram till att breddningen till fler frågor varit ett förlorande koncept.

– Trots den bakgrund jag har som meteorolog och klimatexpert så anser jag ju ändå att vi inte bara kan fokusera på miljö och klimat. Eftersom konsekvenserna nu börjar bli så allvarliga så måste vi ha en bredare ’approach’ i politiken. Därmed också kunna, tror jag och hoppas jag, attrahera ännu fler människor.

Holmgren är en av kandidaterna att ta över efter Per Bolund.

Vill lyssna mer på klimataktivister

Den alarmism som Pär Holmgren talar om gifter sig väl med aktivistiska klimat- och miljögruppers retorik.

Numera välkända (i vissa läger ökända) aktivistgrupper som Återställ våtmarker och Extinction rebellion talar i termer av att klockan är fem i tolv för klimatet och att det som görs från politiskt håll inte är tillräckligt.

Pär Holmgrens förhoppning är att en förändrad retorik, i den riktningen, kan locka fler väljare till Miljöpartiet; vars kräftgång kring fyraprocentspärren varit långvarig.

– Klimataktivister landar gång på gång i att alla politiska partier är dåliga och drar in Miljöpartiet i den generaliseringen.

– I mångt och mycket beror det på faktum att vi var dåliga under regeringsåren på att kommunicera och visa vad som är Miljöpartiets politik och vad som är regeringens politik. Det blev för många väljare, inte minst klimataktivisterna, till en bild av att MP:s politik var samma sak som regeringens politik. Och jag tror att vi behöver bli duktigare på att verkligen lyssna på klimataktivisterna.

Samtidigt som klimataktivisterna ska se MP som det självklara alternativet, vill Pär Holmgren locka väljare som inte känner sig hemma i Liberalerna eller Centerpartiet.

Liberala väljare som lockas av en, vad MP-toppen beskriver som företagarvänligare politik än vad Vänsterpartiet erbjuder och som inte kan leva med Liberalernas nuvarande hemvist eller Centerpartiets påstådda brist på klimat- och miljöpolitik, ska sugas upp av partiet under Pär Holmgrens ledning.

– Vi har ju givetvis i våra väljaranalyser väldigt tydligt sett att vi har en viss grupp potentiella rödgröna väljare. Men med den bakgrund jag själv har, så tror jag ju att det finns en potential bland sådana som jag. Medelåldersmän med akademisk bakgrund som kanske i dag snarast definierar sig som en slags mittenväljare, inte typisk rödgrön väljare. Skulle vi lyckas med det så tror jag också att vi skulle ha en stor potential att växa. Ordentligt.

Hur ska ni locka sånt här typ av väljare då?

– Vi behöver verkligen kommunicera ut det extrema klimatnödläget vi befinner oss i och att det är vi som har de högsta ambitionerna när det gäller att hantera det.

– Både när det gäller utsläppsminskningar, att skapa ett samhällsbygge som faktiskt fungerar med minskade utsläpp. Men också adressera konsekvenserna och satsa mer på klimatanpassning. Det är också en anledning till att vi inte bara kan prata miljö och klimat. Vi måste ha en politik som i grunden handlar om att vi ska bygga ett hållbart och rättvist samhälle. Oavsett om vi pratar storstad, mellanstor stad eller glesbygd.