200 pojkar lever på Stockholms gator – polisen misstänker människohandel
Uppdaterad 2018-03-21 | Publicerad 2017-07-29
Runt 200 pojkar bor på Stockholms gator och lever liv som kantas av kriminalitet, enligt polisen i Stockholm.
Pojkarna är utsatta – och utsätter andra – och nu misstänker polisen och socialtjänsten att barnen kan vara inblandade i människohandel.
– Det är högst sannolikt att de kan vara utsatta för någon form av människohandelsbrott, säger Jonas Trolle, biträdande lokalpolischef på Södermalm Stockholm.
Den senaste veckan har Aftonbladet kunnat rapportera om flera rån och misshandelsfall på Södermalm i Stockholm. Förövarna var alla under femton år, och enligt polisen var en pojke så ung som nio år.
Totalt bor 200 pojkar på Stockholms gator och många av dem livnär sig på brott, enligt polisen. Pojkarna saknar sociala skyddsnät och litar inte på myndigheter – och samhället saknar förutsättningar att hantera det här.
– Vi är lite tagna på sängen i samhället, säger Jonas Trolle, biträdande lokalpolischef på Södermalm Stockholm.
Brott och missbruk
Pojkarnas liv kantas av kriminalitet och droger. Om de grips eller tas om hand för drogmissbruk återvänder de snabbt till livet på gatan.
– Många har missbruksproblem och hamnar på Maria ungdoms akutmottagning. De avviker så fort de piggnat till, säger Göran Hägglund, biträdande enhetschef inom socialförvaltningen Stockholm.
Vissa av dem har tilldelade boendeadresser, men bor inte där.
Polisen vet inte var större delen av pojkarna uppehåller sig, men har hittat platser där flera av dem bott.
– Vi hittade ett ställe där fem, sex stycken verkade bo, under bar himmel, säger Jonas Trolle.
Kan vara offer för människohandel
Parallellt med att jobba med trygghetsfrågan och de brott som pojkarna begår utreder polisen vad som ligger bakom.
– Vi måste se om det finns något större bakom det här, säger Jonas Trolle.
– Det är högst sannolikt att de kan vara utsatta för någon form av människohandelsbrott, som betyder att de begår de här brotten för att försörja någon som har de här pojkarna i sin våld, säger han.
Socialtjänsten delar den bilden.
– Man kan få tankar om att det handlar om någon form av människohandel. Det ska mycket till för att en tolv-, trettonåring ska ta sig hit själv, men om det stämmer har jag inga bevis för, säger Göran Hägglund.
Utreder med DNA
Alla 200 barn begår inte brott, men de har på olika sätt kopplingar till kriminalitet.
– Det är naturligtvis inte en homogen grupp. De har olika former av problem och svårigheter, men det är polisens uppskattning och våra uppsökares uppfattning att det handlar om det antalet, säger Göran Hägglund, vid socialförvaltningen.
Polisen arbetar för att lagföra dem som utför brottsliga handlingar. För att göra det måste de identifieras.
– Vi jobbar med att identifiera dem, en del har haft upp till 10 identiteter. Vi jobbar med att åldersbestämma dem. Det handlar om fingeravtryck och DNA och sådana saker, säger Jonas Trolle.
För att utreda och hjälpa pojkarna samverkar polisen med åklagare och socialtjänst. Man planerar att fokusera på en mindre grupp tongivande ungdomar.
– Det får bra signaleffekt om vi fokuserar på ett fåtal, säger Jonas Trolle.
Levt i utanförskap hela sitt liv
Om pojkarna placeras i fosterhem väljer de att rymma därifrån och återvända till hemlösheten. Göran Hägglund tror att pojkarna inte känner till något annat liv.
– De få som berättar någonting har varit gatubarn sedan de var jättesmå. De har inte de referenser vi har, tryggheten för dem är gängen, säger han och fortsätter:
– Jag tror inte att de vill bli gatubarn som lever på kriminalitet och missbrukar, det tror jag ingen vill. De har hamnat i de omständigheterna och ser ingen väg ut, säger Göran Hägglund.
Polisen menar också att pojkarna kanske aldrig upplevt något annat.
– De har förmodligen levt i den här typen av utanförskap ett helt liv, säger Jonas Trolle.