Ett bra hårdrockår – men störst är inte bäst

Sofia Bergström summerar 2022

Ozzy Osbourne har chans till storslam på nästa års Grammy-gala för höstens album ”Patient number 9”.

KRÖNIKA Oavsett vad som händer ute i världen kan man alltid lita på hårdrocken.
Men i år är det inte de största bandens förtjänst.

”Det här med konserter känns som en galen dröm”, berättade Bruce Dickinson när jag intervjuade honom i augusti förra året inför releasen av Iron Maidens album ”Senjutsu”. Senare, i mitt bokslut för 2021, beskrev jag Sweden Rock Festival som en ”ouppnåelig utopi”.

Nu är det i stället svårt att föreställa sig en tillvaro utan livemusik. Teleportering och kloning hade behövts för att kunna ta del av årets konsert- och festivalutbud, utöver en bottenlös plånbok.

Utan tvekan är många ute och turnerar för skivor som har släppts under pandemin, vilket också återspeglas i årets skivutbud. Att beskriva albumåret 2022 som mediokert är att ta i. Däremot är det uppenbart att vi ser tillbaka på ett mellanår.

Åtminstone om man tittar på de största släppen. Giganter som Ghost, Korn, Rammstein, Slipknot, Ozzy Osbourne, Sabaton, Scorpions, Def Leppard och Red Hot Chili Peppers har i år givit ut nytt material. Deras respektive släpp är stabila, men knappast sensationellt bra. Detsamma gäller semistora band som Megadeth, Lamb of God och Amon Amarth.

Ghosts ”Impera” utsågs förvisso till årets rockalbum på American Music Awards och Ozzy Osbourne har chans till storslam på nästa års Grammygala. Men vad jurygrupper än verkar tro är störst inte synonymt med bäst. Gräver man djupare i skivbacken finns däremot en uppsjö av glimrande guldkorn.

Amerikanska Sonja, Savage Master och Sumerlands har under det gångna året kämpat om att ta över heavy metal-tronen.

Inom dödsmetall har exempelvis The Halo Effect, Bloodbath, Haunter, Molder, Hath, Katakomba, Venom Prison, Soilwork och Vittra imponerat.

Svenske Erik Grönwall blev ny sångare i Skid Row och räddade det ikoniska amerikanska bandet från att falla i glömska.

Black metal-scenen har i sin tur förgyllts av skivor från bland andra Djevel, Vånda, Blackbraid, Ultra Silvam, Pure Wrath, Celeste, Doldrum, Stormruler, Kvaen, Raat, In Aphelion, Negative Plane och Watain.

Det pågående kriget har inte ens stoppat Ukrainas metalband från att skapa och ge ut musik. Black metal-akterna Drudkh och White Ward har släppt sina starkaste skivor i karriären samtidigt som deras hemstäder, Kharkiv respektive Odesa, har attackerats av ryska styrkor.

Och inom sludgen med omnejd har 16, Cult Of Luna, Cave In, Horehound, Irist, Crust, Conjurer, Kurokuma och Tuskar krossat allt motstånd.

Att svenska band utmärker sig inom många subgenrer är knappast överraskande. Den som ännu inte har greppat det svenska hårdrockfenomenet bör omedelbart sträcktitta på SVT:s dokumentärserie ”Hård rock på export” som släpptes i somras.

Det är också värt att uppmärksamma The Hellacopters och Skid Rows storstilade återkomst. De sistnämndas första fullängdsalbum på 16 år – ”The gang’s all here” – klättrade snabbt upp på topplistorna efter släppet i oktober. Det är inte låtmaterialets förtjänst utan Erik Grönwalls. 34-åringen som på slutet av 00-talet blev ”Idol-Erik” med svenska folket har med sin starka röst räddat det ikoniska bandet från att falla i glömska.

Men vi kan inte ta något – eller någon – för givet. Arrangörsbolaget TADC Swedens konkurs bevisar hur skör livescenen är just nu. Och under det gångna året har världen förlorat färgstarka musiker som David Andersson (Soilwork), Taylor Hawkins, Meat Loaf, Mark Lanegan, Trevor Strnad (The Black Dahlia Murder) och Dan McCafferty (Nazareth).

Så ta hand om er – och hårdrocken.


Årets 25 bästa hårdrocklåtar


Soilwork har gjort årets bästa låt, enligt Sofia Bergström.

1 ELECTRIC AGAIN (SOILWORK)
I mötet mellan mjukt och hårt hittar Soilwork stor skönhet på skivan ”Övergivenheten”. Efter gitarristen och låtskrivaren David Anderssons tragiska bortgång i höstas träffar låtens tungsinta textrader extra hårt: ”I long for silence/A cold embrace/A sheltered place/Where my past is erased”.


2 CONGREGATION (WITCH FEVER)
Witch Fevers punkiga grungegospel gör mig knäsvag och rakryggad på en och samma gång. Titelspåret från de unga britternas debutskiva, som ger organiserad religion en kraftfull känga, är ett utmärkt exempel.


3 HYSTERIA (WITCH CLUB SATAN)
Det feministiska black metal-bandet Witch Club Satan blev en av sommarens stora snackisar. Den norska trions första singel, ett slags hyllning till kvinnlig aggression, är hysteriskt bra. Varje textrad laddas med intensiv ilska.


4 HADES EMBRACE (SPELL)
Den kanadensiska duon Spells fusion av heavy metal och 70-talsrock är onekligen förtrollande. Det här sentimentala spåret från albumet ”Tragic magic” är en av mina mest spelade låtar i år.


5 LEAVES (CHILDREN OF THE SÜN)
I väntan på en tidsmaskin som kan ta oss till Woodstockfestivalen 1969 fungerar Arvika-sextettens himmelskt härliga rock alldeles utmärkt som tidsfördriv. Lyssna gärna på resten av materialet på skivan ”Roots”.


6 WATCHER IN THE SKY (GHOST)
Tobias Forges fingertoppskänsla för melodier och stora refränger överträffar mycket av det hårdrockens giganter skapade under 80-talets glansdagar (ingen nämnd, ingen kränkt). Framgångssagan Ghost fortsätter.


7 SO SORRY I COULD DIE (THE HELLACOPTERS)
I denna souliga ballad tar Nicke Andersson sjumilakliv som sångare. Den sorgtyngda låten handlar inte specifikt om Robert ”Strängen” Dahlqvist men visst vandrar tankarna dit.


8 BLOOD SPILLER (CAVE IN)
Basisten och sångaren Caleb Scofield gick bort i en tragisk bilolycka för tre år sedan. Men amerikanerna tog sig tillbaka och släpper här lös ännu en härlig hybrid av heavy metal, sludge och metalcore.

”House of mirrors” med Arch Enemy är en av årets bästa hårdrocklåtar.

9 THE NEEDLESS END (THE HALO EFFECT)
Melodisk dödsmetall när den är som bäst. Punkt.


10 HOUSE OF MIRRORS (ARCH ENEMY)
Sångerskan Alissa White-Gluz starka övertygelse ger mig mer kraft än en timme på gymmet.


11 OK (RAMMSTEIN)
Utan att gå in i en djup textanalys konstaterar jag att Rammsteins ”kondomlåt” är fantastiskt medryckande.


12 DREAMEATER (SARCATOR)
Trollhättan-baserade thrash metal-bandet Sarcator är ett av de mest spännande namnen på den svenska metalscenen just nu. Lyssna så förstår du varför.


13 AN OFFERING TO THE WILD (CULT OF LUNA FEAT. COLIN STETSON)
Umeå-gruppens post-metal är så kraftfull att den förtjänar en egen plats i det periodiska systemet. Den här låten räcker som argument.


14 AVGRUNDSFERD (DJEVEL)
Djävulen sitter i både detaljerna och helheten på norska Djevels fulländade album "Naa skrider natten sort”.


15 ELIXIR OF IMMORTALITY (IATT)
Jag testar gärna ett odödlighetselixir om det innebär mer tid till att lyssna på Philadelphia-kvartettens progressiva extremmetal.


16 THE OFFERING (DOLDRUM)
Doldrum beskriver sin musik som ”haunted black metal rooted in American folklore and the occult”. Den meningen säger allt du behöver veta om trion från Denver.


17 FORMLER FÖR MOTSTÅND (DÖDSVARG)
På senaste skivan har Jon Ekström, mannen bakom Dödsvarg, skapat musik till verket ”Svartadministratören” av John Huntington. Jag trodde aldrig att experimentell black metal någonsin skulle funka för att skildra byråkrati och motstånd på kontorsplatsen.


18 SODOM VISES HIMLAFÄRD (ULTRA SILVAM)
Malmö-bandets råkalla black metal är som skräddarsydd för oss tappade själar som gärna vandrar i mörker.

Spiritworld från Las Vegas imponerade med låten ”Relic of damnation”.

19 TOMBS OF THE DESECRATED (KATAKOMBA)
Beväpnade med skoningslös sång och livsfarliga riff krossar Stockholmsbandet allt motstånd. Deras självbetitlade debutskiva är en hänsynslös höjdare.


20 RELIC OF DAMNATION (SPIRITWORLD)
Las Vegas-bandet låter som en oäkting som har kommit till efter en intensiv trekant mellan Slayer, Pantera och Hatebreed på ett motell i Nevadas öken.


21 EARLY MOODS (EARLY MOODS)
Den debuterande Los Angeles-kvintetten Early Moods blandar doomig rock och heavy metal med stor finess.


22 DON’T BREAK THE OATH (WUCAN)
Tyskarnas spelning på Snotty Seaside i Stockholm hösten 2019 är fortfarande en av de mest explosiva jag varit med om. Även på skiva är Wucans energi något utöver det vanliga.


23 SOULCATCHER (SKRÄCKEN)
På debut-ep:n ”The presence” bemästrar svenska Skräcken hård rock som osar av ockulta vibbar.


24 CHAINLIFE (BRUTUS)
Svindlande skön shoegaze. Få sjunger så innerligt som sångerskan Stefanie Mannaerts, som dessutom dominerar vid trumsetet.


25 BODY (GRANDMAS HOUSE)
Om du någon gång har känt dig obekväm med kroppen du har fötts med kan Grandmas Houses färgstarka punkrock bära dig en stund.


LYSSNA PÅ LISTAN HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram och Twitter för full koll på allt inom musik