Välfärden ska inte ha vinnare och förlorare
I går rapporterades det om nya vårdkriser på nyheterna. Samtidigt på Rosenbad överlämnade Ilmar Reepalu sitt slutbetänkande om vinster i välfärden till civilminister Ardalan Shekarabi.
Ilmar Reepalus förslag om ett vinsttak på sju procent för privata välfärdsföretag har fått den borgerliga oppositionen och lobbyister med starka ekonomiska intressen att protestera högt. Medan skolan, vården och omsorgen skriker efter mer resurser har frågan om vinster i välfärden blivit en ideologisk slagpåse i riksdagen. Den fria företagsamheten är viktigare än en jämlik välfärd för vissa.
Väljarna verkar tycka annorlunda.
Åtta av tio för vinstbegränsningar
Sjukvård och skola har gått om invandring och lag och ordning som de viktigaste frågorna just nu. Enligt en SIFO-undersökning i höstas vill åtta av tio ändra möjligheterna för privata välfärdsföretag inom skolan, vården och omsorgen att ta ut vinster. Bara en av tio vill ha kvar dagens regler utan några begränsningar. Borgerliga väljare är inget undantag.
Skulle Reepalus vinsttak trätt i kraft redan 2014 hade privata vårdföretag varit tvungna att återinvestera de fem miljarder kronor som i stället plockades ut i vinster. Det är klart att den typen av fakta skaver när människor läser – och själva upplever – att skolresultaten dalar, gamla lider av undernäring och vårdkriserna avlöser varandra.
Ökade kvalitetskrav ekar tomt
Ingen annan statlig utredning har fått så många remissvar som Reepalus delbetänkande i höstas. Den politiska högern vill ersätta stoppet för övervinster med ökade kvalitetskrav. Det ekar lika tomt som Moderaternas slagord "nolltolerans mot dåliga skolor". Välfärden handlar om människor, inte om biltillverkning. Allt går inte att styra utifrån Excellark. Mer pappersarbete är knappast heller det vårdpersonal och lärare längtar efter.
Det går helt enkelt inte att öka kvaliteten utan att stoppa vinstjakten.
Osäkra anställningar och lägre löner
Kostnaderna i välfärden handlar framför allt om personal. Andelen visstids- och deltidsanställda är till exempel högre i privat driven äldreomsorg och lönerna för undersköterskor och vårdbiträden är betydligt lägre än inom kommunalt driven äldreomsorg.
Dagens system skapar också incitament för företag att välja den patient eller elev som ger högst intäkt i relation till kostnad för att öka vinsten. Det finns också exempel på hur kirurger väljer de ingrepp som ger störst vinst. Notan skickas till skattebetalarna.
Dagens system skapar sämre arbetsvillkor och en ojämlik välfärd. Vi har fått en välfärdssektor med vinnare och förlorare. Det borde Stefan Löfvens regering inte acceptera.