AI blir tantparkour, vild graviditet och icks
Årets nyordslista är här – tar sig efter seg start
Språkrådet arbetar i strikt bokstavsordning och tvingas därför inleda 2023 års nyordslista med årets mest genomtröskade samtalsämne.
AI.
AI-klonad.
Generativ AI.
Hade Språkrådet varit Madonna hade det i stället öppnat med den verbala pyrotekniken under bokstaven T.
Ta bara tantparkour, vilket är vad det låter som och tekniskt sett arbetar minst lika effektivt och insnävande som det äldre gubbrock.
Eller tomteblosset toxisk positivitet, enligt Språkrådet ”positivt tänkande som innebär att negativa känslor på ett skadligt sätt trycks undan och förnekas”.
Begreppet är också ett fint exempel på hur svårt det kan vara för en abstraktion att svära sig fri från det visuella. I detta fall bilden av en överförfriskad värd eller liknande.
För övrigt måste man bara älska T, snärtens bokstav. Lyssna bara till den lilla trumpetstöten i vild graviditet.
Att genomföra en ”graviditet helt utan kontakt med vården” låter riskabelt, men utövarna tar trots allt en kula för svenska språket. Vad hade väl modersmålet varit för mesmål utan ordet vild, inte minst i sammanställningar som sjövild eller vildjäst?
Vid en jämförelse framstår cyberresiliens som en preciös bugning i något av Molière, men MSB tycker att ordet är grymt: ”förmåga att stå emot it-attacker och upprätthålla grundläggande funktioner.”
Och visst. Av tio meddelanden i min mejl är åtta pornografi eller reklam för diverse lån. Ändå klarar jag av att äta frukost varje dag klockan 09.23.
Dubbelswisha borde Språkrådet ha sparat till extranumret, om man säger så: ”betala två gånger i rad på till exempel en massagesalong, där den andra betalningen misstänks vara för en sexuell tjänst”.
Ordet är en given hit och kommer naturligtvis att överleva själva ärendet, för att i sinom tid övergå i endemisk form (bli en förskönande omskrivning).
För de misstänkta sexköparna kan en dopaminfasta vara på sin plats, eller en ”avhållsamhet från aktiviteter som antas ge påslag av signalsubstansen dopamin i hjärnan”.
Svenska Dagbladet, i vars läsekrets flera av de inblandade torde dölja sig, publicerade till och med en hel artikelserie om denna sorts fasta, vilken påstås ”ge en vag oroskänsla i kroppen, rastlöshet och tristess”.
Ingen höjdare alltså, men fastaren lär i alla händelser försättas i en sinnesstämning koherent med det svenska tillståndet, eller som Språkrådet så dystert formulerar saken: ”den situation i Sverige där gängkriminalitet präglar samhället.”
Uttrycket är givetvis ett påhitt av vårt grannland i väster, vars retlighet alltmer kommit att framstå som en evighetskemikalie, ”ett ämne som inte kan brytas ner i naturen utan finns kvar för evigt”.
För att trigga kulturredaktionens känslighetsläsare, ”person med uppdrag att granska texter för att rensa bort potentiellt stötande innehåll”, skulle jag förstås också kunna påtala att Norge över huvud taget borde jobba på sina icks, ”avtändande drag eller beteenden”.
Jag väljer dock att avstå.
