”Darth Vader” vore en bra titel för reklamare
Vi lever i en era där pengar härskar über alles – var på din vakt
Förra veckan delades Guldägget ut. Enligt utsago ”Sveriges största tävling i kreativ kommunikation” (alltså reklam). Inför utdelningen intervjuades reklamare efter reklamare på sajten Resumé (ett magasin för reklamare). Samtliga tilldelades konsekvent titeln ”kreatör” (trots att de är reklamare).
”Sju av tio nominerade kreatörer i Guldägget är män.” ”Kreatörerna tippar – de vinner guldägg i år.” ”Briefen som kreatörer ständigt brottas med.”
Kära reklamare! Vi har talat om detta förr: Ni är inte konstnärer. Faktiskt är ni motsatsen. En bättre alternativ titel, om ni måste ha någon, vore ”Darth Vader”. En reklamare känns igen på att den gröpt ett hål där skaparkraften en gång växte. Där bor idag i stället en sedelhög. Reklamarens yrke är att annektera våra känslor och erfarenheter och göra dem mottagliga för Oatly och Burger King. Men alltjämt söker de konstnärernas och fritänkarnas erkännande, med hopp om bättre nattsömn och spegelbild. Om detta har jag att säga: Glöm det.
Det var länge sedan som reklamare ansågs vara ett framtidsyrke
I den bonnhåla för utflyttade kalmariter som utgör Nytorget i Stockholm går det tretton ”agencys” (företag) som samlar ”kreatörer” (sellouts) på dussinet. Ordet ”kreatör” är i dag ett urlakat samlingsbegrepp för alla som inte avled under högstadiets bildlektioner. Men om profeten för en konstnär heter Alexander McQueen stavas ”kreatörens” motsvarighet Oliver Ingrosso.
Det var länge sedan som reklamare ansågs vara ett framtidsyrke. Ändå utövar de sitt inflytande på barn och unga vuxna. Att vara ”kreatör” på Tiktok eller Youtube likställs i dag med riktiga artister som musiker och krönikörer, trots att ”kreatören” blott drömmer om rikedom. Framgångsrikt har den erövrat begåvningens utrymme – i public service, i Aftonbladet, i våra flöden. Skälet är enkelt: Vi lever i en era där pengar härskar über alles. Alla fantiserar om att en dag själva få vara med och bygga helikopterplattor på strandskyddad mark. För att nå målet är vi beredda att kränga oss till vad som helst, att åma oss inför vem som helst.
I Stockholm har ”hubbar” som samlar unga äkta talanger i Stockholms förorter allt oftare börjat tala om sina besökare som ”kreatörer”. Byrån Forsman & Bodenfors lär snart skicka dit sina springare. Minns att reklamaren – eller vad ni nu kallar er – i decennier har försökt göra konst av dupering. Lyd ett råd: Släng ut dem.
I en värld som fått för sig att det räcker med att kalla sig ”kreativ” för att få drapera sig i konstnärens kappa är sikten alltid grumlig. Men det måste vara möjligt att leva utan att först och främst reduceras till en biprodukt av företagens vilja att öka försäljningen. Var därför alltid på din vakt.
