Ulrika Kärnborg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-23 | Publicerad 2011-03-20

Kvinnorevolutionen finns bara i böcker

Den första kvinnan som disputerade i juridik i Sverige hette Elsa Eschelsson. Jag vet för jag råkade vara med förra lördagen vid högtidlighållandet av hennes minne hos Kvinnliga Akademikers förening i Stockholm.

Eschelsson gjorde lysande karriär, blev docent i civilrätt och skrev torra, fast stringenta vetenskapliga verk. Alla höll med om att hennes hjärna intill förväxling liknade en mans. Säkert fanns det läkare som skulle gett vad som helst för att få dissekera den.

Ända tills hon ville bli professor. Då tog karriären slut. Det skrevs insändare. Man fruktade för rikets säkerhet och rasens överlevnad. Efter att ha blivit trakasserad och gjord till åtlöje inför de redan på förhand skeptiska manliga studenterna, ändade Elsa Eschelsson sitt liv med sömntabletter. Året var 1911. Det känns som väldigt länge sen.

När jag förhör min son på historieläxan, noterar jag att dagens läromedelsförfattare är intresserade av genusteori. Fjärdeklassarna får lära sig en hel del om Kung Byxlös, det vill säga Margareta, drottning över Kalmarunionen. De får egendomsförhållandena klargjorda för sig redan från början genom upplysningar om att kvinnor inte kunde ärva, inte kunde köpa sig fria från kroppsbestraffning och varken tilläts tjäna pengar eller inneha offentliga positioner. Den heliga Birgitta ges proportionerligt utrymme och bilder på kvinnor dyker upp och de är ganska stora.

Så var det inte när jag var liten. Då fanns det inga kvinnor i historieböckerna, i alla fall inga som var framstående, som kunde sägas ha bidragit till samhällsutvecklingen. Möjligen kunde de få representera de utsugna massorna, fast helt perifert. Mycket har alltså hänt, det är inte fel att tala om ett paradigmskifte. Kanske rentav om en feministisk revolution. I teorin, alltså.

I praktiken är det en helt annan sorts revolution som pågår. Varje månad tjänar den svenske genomsnittsmannen 3 500 kronor mer än genomsnittskvinnan (Dagens Arena) och har dessutom första tjing på heltidsanställningarna. Det är männen som har kunnat dra nytta av skattesänkningarna, och det är männen som efter den ekonomiska svackan i samband med bankkrisen nu får komma tillbaks till sina jobb. Skillnaden mellan hur många män och hur många kvinnor som arbetar ligger på drygt fem procent och är

den största på över 20 år.

Bakom siffrorna döljer sig en verklighet där svenska kvinnor blir alltmer beroende av sina partners. Och allt fattigare om de är singlar. Ett slags smygproletarisering av halva befolkningen som genomförs utan protester. Jämställdhet är fint, glöm inte det. I synnerhet som vissa djur är mer jämlika än andra.

Ulrika Kärnborg

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln