Jo, mjölkkor är viktiga för markerna
Slutreplik i frågan om betande djur som förutsättning för en bra miljö
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-05-18
SLUTREPLIK. Roligt att svensk mjölkproduktion engagerar. Det tänkte jag när jag läste Ann-Helen Meyer von Bremens och Gunnar Rundgrens replik på ”Sverige behöver ha fler kor – för miljöns skull”, skriven av Palle Borgström, ordförande i LRF Mjölk.
Skribenterna höll med om att landet behöver fler kor. Så bra, där är vi överens.
Däremot blev jag lite bekymrad över påståendet: ”mjölkproduktion betyder allt mindre för att vårda det öppna, varierade odlingslandskapet.”
Sanningen är precis tvärtom.
För mjölkgårdarna – stora och små – är motorn i systemet som håller våra betesmarker öppna.
Så kallade mjölkrasdjur betar ungefär en tredjedel av Sveriges naturbetesmarker. Dessutom utgörs mer än hälften av arealen på mjölkgårdarna av gräs. Det skapar ett varierat landskap, binder kol, minskar övergödning och är bra för den biologiska mångfalden.
Jag reagerade också över åsikten: ”dagens högpresterande kor äter mer spannmål, soja och rapskakor och gräset kommer från åkermark”. Det stämmer inte.
Svenska mjölkkor äter mest gräs och sojan minskar i den svenska mjölkproduktionen. De senaste fem åren har den sjunkit med 54 procent, enligt Jordbruksverket, och är nu 45 procent lägre än EU-genomsnittet, enligt WWF. Andelen soja i kornas mat utgör två procent, dessutom är den hållbarhetscertifierad. Sojan ersätts med svenskodlad raps och åkerböna.
Kul att vi är flera som engagerar oss i hållbar matproduktion. Jag ser fram emot att ses snart och fortsätta den konstruktiva dialogen.
Lisa Ehde, expert miljö och klimat, LRF Mjölk
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.