DCA-avtalet öppnar för kärnvapen i Sverige
Svenska freds: Vi kräver ett skriftligt nej i det militära avtalet med USA
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-21
DEBATT. Enligt regeringsrepresentanter kommer det bilaterala militäravtalet (DCA) mellan Sverige och USA, inte att leda till ”kärnvapen eller utländska permanenta baser på svenskt territorium”. Trots att avtalet de facto ger förutsättningar för permanent amerikansk militär närvaro i Sverige.
Det finns i dag inga garantier för att det inte också kan komma att innebära kärnvapen på svenskt territorium.
Avtalet innebär att USA obehindrat ges tillgång till 17 svenska militäranläggningar, varav delar reserveras exklusivt för USA. Avtalet ger även USA tillgång till svenska flygplatser och hamnar samt rätt att lagra amerikanska material i Sverige.
Avtalet ska implementeras utifrån svenskt samtycke, lagstiftning och suveränitet. Inga verifikationsmöjligheter finns dock inskrivna i avtalet och Sverige kommer att ha begränsad insyn i amerikansk verksamhet här.
Det är också otydligt om Sverige har möjlighet att neka amerikanskt tillträde eller aktiviteter, om dessa skulle strida mot svensk lag eller intressen. Ett avtal som endast bygger på förtroende i dessa viktiga frågor är inte tillräckligt.
Under Natoprocessen vidhöll både den tidigare S-regeringen och den nuvarande M-ledda regeringen att det inte finns skäl att ha permanenta baser eller kärnvapen på svenskt territorium i fredstid.
Avtalet skapar dock de facto förutsättningar för permanent närvaro av amerikanska styrkor i Sverige.
DCA-avtalets utformning speglar en förändrad amerikansk baspolitik. Till skillnad från tidigare, stora och fristående, baser utomlands har USA sedan 2000-talet fokuserat på så kallade ”cooperative security locations”: baser som är mindre till sin storlek, hemliga till sin natur och ofta svåra att skilja från värdlandets egna anläggningar.
Även om de har en annan uppbyggnad, är DCA-avtalet således endast en ny form av amerikansk permanent närvaro. Den danska regeringen, refererar till sitt DCA-avtal som just ”mer permanent amerikansk militär närvaro i Danmark”.
Följdfrågan blir också vad som garanterar att avtalet inte kan komma att innebära kärnvapen i Sverige och att den nuvarande hållningen inte endast är politisk retorik som snabbt kan komma att ändras?
Under Natoprocessen har regeringar av olika färg sagt att Sverige ska ha samma hållning till kärnvapen som Norge och Danmark.
Men, till skillnad från i Norge och Danmarks DCA-avtal, finns i det svenska inget förbehåll mot att kärnvapen förs in eller placeras i Sverige. Finland har en nationell lagstiftning som förbjuder kärnvapen på finskt territorium och Finlands DCA-avtal hänvisar till denna lag.
Som det ser ut nu utmärker sig Sverige bland de nordiska länderna genom att inte ställa några krav vad gäller kärnvapen. Ett förbehåll i det svenska DCA-avtalet skulle stärka den nordiska regionen och bidra till en gemensam avspänning gentemot ryska kärnvapen.
Det skulle också vara solidariskt mot våra grannländer som tagit tydligt avstånd.
Vi har fått höra att den svenska hållningen är tydlig, men vi håller inte med. Politiska positioner och retorik kan svänga snabbt och kraftigt, det lärde vi oss inte minst av Natoprocessen.
I juni ska riksdagen rösta om DCA-avtalet. Svenska freds kräver ett skriftligt förbehåll mot kärnvapen på svenskt territorium, för att det svenska folket ska garanteras att varken denna eller framtida regeringar tillåter kärnvapen i Sverige.
Regeringen och Socialdemokraterna behöver också förtydliga sin ståndpunkt kring vad de menar med permanenta baser. Vad skiljer deras definition av permanenta baser från DCA-avtalet?
Kerstin Bergeå, ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.