Vinststopp för friskolor som får statliga bidrag
Johan Pehrson och Lotta Edholm: Nu startar vi en helrenovering av friskolesystemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-07-07
DEBATT. Både barn och föräldrar ska kunna lita på att friskolorna sätter elevernas rätt till kunskaper före ägarnas vinster. Därför startar nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet, som ska städa undan de osunda drivkrafterna men samtidigt värna valfriheten.
Ett vinststopp ska exempelvis utredas inte bara för nya skolor, och skolor med brister, utan också för alla de friskolor som vill ta del av statsbidrag för att höja kvaliteten i skolan.
När staten skjuter till hundratals miljoner kronor för nya läroböcker till skolor ska de gå till just fler läroböcker, inte till vinster i friskolor.
Liberalerna har omprövat sin friskolepolitik och fått med övriga partier i regeringsunderlaget på omfattande förändringar – också jämfört med Tidöavtalet.
Borgerliga politiker har alltför länge ignorerat systemfelen och varit obenägna att ta itu med utmaningarna kring friskolornas drivkrafter. Synen att det är enskilda avarter som är problemet, och inte den grundläggande strukturen, har skapat ett friskolesystem som ofta bidrar till att göra svensk skola sämre i stället för bättre.
Så ska vi inte ha det. Friskolorna kan spela en viktig roll i det svenska skolsystemet – men då måste systemet renoveras.
Samma brist på probleminsikt får tyvärr även gälla för friskolebranschen själv. Medan andra branscher skapar egna självsanerande system och prioriterar kvalitetsarbete framför opinionsbildning, har friskolebranschen sällan någon självkritik att yttra.
Det är hög tid att lägga om kursen kring friskolor. I dag presenteras regeringens uppdrag till den utredning som ska föreslå den nya friskolepolitik som regeringsunderlaget kommit överens om.
Avsikten är att bevara valfrihet för elever och föräldrar, men att städa undan de osunda drivkrafterna i friskolesystemet. De över 400 000 barn, elever eller föräldrar som valt en fristående skola eller förskola ska kunna känna sig trygga i att den håller en hög kvalitet.
Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar genom att sänka kraven och kunskapsambitionerna, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare, dra ner på skolböcker eller att inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till. Förslagen är många. De viktigaste punkter som nu ska utredas är:
Vinststopp. Vinstutdelning ska inte förekomma under de första åren efter att en skola startats eller i det fall en skola köps av en ny ägare. Likaså om Skolinspektionen har slagit ner på verksamheten eller om det finns kvalitetsbrister. Därtill ska det inte vara möjligt att ta ut vinst om man tar emot kvalitetshöjande statsbidrag. Varenda krona ska gå till att höja kvaliteten i verksamheten.
Skolor ska bara få bedriva skolverksamhet. Skolpengen ska inte gå till annat än utbildning. Friskolor ska bli tvungna att enkom ha skolsyfte i bolagsordningen, inte något annat.
Skolpeng ska kunna återkallas. Friskoleägare ska kunna krävas på återbetalning av skolpengen om pengarna går till annat än skolverksamhet eller om friskoleägarna har dömts för brott.
Omreglering av friskolekoncernerna. En ny tvingande struktur för friskolekoncernerna, så att det blir lättare att följa skolpengen och kunna granska skolornas verksamhet och ekonomi. En modell kan vara att ett bolag bara ska kunna driva en skola.
Skapare och snabbare verktyg för Skolinspektionen. Vi ökar möjligheterna att stänga skolor, inför tidigare och skarpare sanktioner och högre viten samt inför möjlighet till tvångsförvaltning av friskskolor med stora missförhållanden.
Skärpt ägarprövning ska ge långsiktighet. Friskolor och dess ägare ska ha en stabil ekonomi. Vi inför ökade krav på ekonomisk stabilitet, ett ökat skydd för eleverna genom att införa ekonomiska garantier och en rätt för elever att slutföra sin utbildning vid den skola de har valt.
Stopp för utländskt ägande Larmrapporter har pekat på att utländska antagonister kan investera i skolor i påverkanskampanjer. Nu ser vi över om bara företag med säte i Sverige, EU- eller EES-land ska få driva skolor.
Den fria etableringsrätten ska ses över. Det ska bli obligatoriskt för kommuner att yttra sig över en ansökan om att få etablera en skola och tillämpningen av regleringen, när det gäller den bedömning av negativa konsekvenser som ska göras inom ramen för prövningen, ska se över.
Tilläggsdirektiven som vi nu presenterar är bara en pusselbit i en större omläggning av friskolepolitiken. Vi kommer inom kort att återkomma med fler genomgripande förslag, inte minst gällande finansieringssystemet som helhet.
En annan viktig pusselbit är regeringens utredning om betygsinflation, där problemen är stora i kommunala skolor men tyvärr ännu större i de fristående. Fuskbetyg drabbar både eleven och samhället i stort. Det krävs ordentliga förändringar av betygssystemet och regeringen har tillsatt en utredning som ska komma med kraftfulla förslag.
Detta och mer därtill kommer sammantaget innebära stora förändringar av friskolesystemet. Det är hög tid att genomföra en helrenovering av den svenska friskolemodellen, där de osunda drivkrafterna städas bort. Det gör vi för att vi står upp för föräldrars rätt att välja skola till sina barn – men också för att skolan alltid ska vara till för eleverna och aldrig för friskoleägarna.
Johan Pehrson, partiledare (L)
Lotta Edholm, Skolminister (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.