Ännu en misslyckad budget för klimatet
Luf: Agera nästa gång – annars är det kört för regeringens klimatpolitik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-17
DEBATT. I måndags presenterade Sveriges regering och deras samarbetsparti vårbudgeten för 2024.
Precis som tidigare budgetar från Tidösamarbetet var det inte bara en besvikelse för den ekonomiska friheten, utan också för klimatet.
Visserligen gjordes en välkommen satsning på laddinfrastruktur för elbilar, men samtidigt lades det tio gånger så mycket på att stötta flygbranschen. I kommande budgetar måste klimatet prioriteras upp.
Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gick till val på att sänka bränslepriserna i en tid som var tuff för hushållens plånböcker. Efter sänkningar av bränsleskatten och reduktionsplikten är nu dieselpriset lägre än det har varit på många år.
Check på det vallöftet, med råge.
Vad det talas mindre om är att regeringen också gick till val på en ambitiös klimatpolitisk omläggning.
Det är hög tid för Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, Ebba Busch och Romina Pourmokhtari att fundera på hur de ska göra för att klara EU:s lagstadgade klimatmål till 2030 och undvika böter.
2030 är visserligen ett par år bort, men för att Sverige ska kunna klara sina åtaganden mot EU behövs åtgärder innan 2027.
Om regeringen menar allvar med att klara EU:s klimatkrav till 2030 är det en dålig strategi att öka utsläppen och hålla tummarna för att allt löser sig under nästa mandatperiod.
Därför måste den aviserade styrmedelsutredningen presenteras redan under denna mandatperiod. Ju snabbare vi skärper de ekonomiska styrmedlen, desto mindre kommer bränslepriserna att behöva höjas när vi närmar oss 2030.
Beräkningar pekar på att minst en fördubbling av dagens bränslepriser kommer att krävas för att klara EU:s lagstadgade klimatmål till 2030, om inte skarpare åtgärder införs snarast.
Efter ännu en budget med många felprioriteringar och få långsiktiga strukturreformer kräver vi i Liberala ungdomsförbundet att klimatet blir en viktig prioritering i höstbudgeten.
Den tidigare regeringens ensidiga fokus på reduktionsplikt var ohållbar, men det är inte heller ansvarsfull politik att plocka bort tidigare styrmedel utan att ersätta dem med nya.
Det första och viktigaste steget för regeringen är att justera tillbaka energiskatten på fossila bränslen till samma nivå som energiskatten på fossilfri el. Samtidigt bör det göras lättare att skaffa elbil.
Ambitionshöjningen måste göras på ett smart vis. För att undvika skattehöjningar och skapa folklig förankring borde regeringen genomföra en grön skatteväxling, det vill säga att höja skatten på klimatskadlig verksamhet samtidigt som skatten sänks på arbete.
Genom att kombinera en harmonisering av energiskatten med en skattesänkning på arbete kan Elisabeth Svantesson presentera en grön skatteväxling som ser till att Sverige jobbar och tar elbilen till jobbet.
I dag är Sverige ledande i EU när det kommer till att kombinera låga utsläpp med en stark ekonomi. Vi är också bäst i EU när det kommer till andel elbilar i nybilsförsäljningen. Nu riskerar vi att bli omsprungna. För att behålla ledartröjan på vägen mot en fossilfri fordonsflotta och leva upp till EU-kraven behöver de ekonomiska styrmedlen vässas, inte hyvlas av.
Ulf Kristersson har fortfarande chansen att i dessa ljusnande ekonomiska tider presentera en lösning som tar ansvar för både klimatet och hushållens plånböcker.
Det kommande halvåret kommer att vara avgörande. Om styrmedelsutredningen tidigareläggs och klimatet prioriteras i höstbudgeten kommer hoppet leva om att klara EU:s klimatkrav till 2030. Annars är det faktiskt i praktiken kört.
Erik Berg, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet
Viktor Karlsson, klimatpolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.