Peder Fredricsons första ord om olyckan
Publicerad 2023-06-21
Peder Fredricson råkade ut för en olycka på Stockholms stadion – i samband med GCT-tävlingen.
Nu berättar han om skadan.
– När sånt här händer skakas allting om, säger han till Sportbladet.
Det var förra helgen, under framridningen inför söndagens tävling, som Peder Fredricson föll av sin häst och skadade sig.
Stjärnan fördes med ambulans till sjukhus, där han blev kvar ett par dygn för observation och röntgen.
Nu berättar Fredricson själv om olyckan.
– Det är rätt så bra nu faktiskt. Jag är uppe och rör på mig och har en krage på mig. Nu är jag utskriven från sjukhuset och på väg hem. Efter omständigheterna är det bra, det kunde gått mycket värre, säger han till Sportbladet.
Missförstånd låg bakom
Hur upplevde du händelsen?
– Det var en ganska ny häst för mig. Vi kände inte varandra riktigt så det blev ett missförstånd och jag hade otur. Så det blev ett fall och jag landade på nacken.
Kollegan Royne Zetterman uppgav för SVT att Fredricson sa: ”Jag har brutit nacken, ring ambulans, ge mig smärtstillande” direkt efter fallet.
– Jag kände direkt när jag landade på nacken att det var något som inte stod rätt till. Då vet jag att det viktigt att få professionell hjälp om man får nackproblem. Man måste ligga still. Men jag hade rätt folk omkring mig med Royne Zetterman och ambulansen, så jag fick perfekt vård. Och på Karolinska fick jag fantastisk vård.
Var du vid medvetande hela tiden?
– Ja, det var jag.
”Vänner som brutit nacken”
Hur gick tankarna när du låg i ambulansen?
– Man hoppas bara att det inte skulle vara för allvarligt med frakturer. Så det var en lättnad när jag fick röntgenplåtarna som sa att det inte var en fraktur.
Det rörde sig om blödningar och skador på blodkärlen i nacken. Allvarligt i sig, men ändå en lättnad.
– Jag har lite vänner som brutit nacken och det tar sin tid och är rätt jobbigt. Så det var absolut skönt.
Under tiden fram till röntgen hann Fredricson tänka en hel del.
– Jag bestämde mig... Man är ju uppe i ett visst sätt att tänka. Man tänker på tävlingar och är inne i en viss rytm. När sånt här händer skakas allting om. Tankarna går till att man är tacksam för att det inte är värre och att man är tacksam för vården. Sedan tänker man hur länge man blir borta, så tankarna växlade lite fram och tillbaka.
Tankar om comeback
Hann du tänka att karriären var över?
– Nej, det gjorde jag aldrig. Man repar sig, det är mer hur lång tid det tar. Det är lite jobbigt om det tar jättelång tid när man har hästar som står och väntar i stallet.
Nu väntar en kontroll om två veckor. Förhoppningen är att hoppa upp på hästen igen så snart som möjligt.
– Jag hoppas, när kollen är gjord, att allting ser bra ut och att jag kan komma i gång igen. Om verkligheten stämmer överens om mina förhoppningar – det får vi se då.
