USA-vapen till Sveriges närområde

USA. USA:s försvarshögkvarter Pentagon planerar att permanent ställa upp stridsvagnar, stridsfordon för infanterienheter och andra tunga vapen i Sveriges närområde.

Planerna innebär att Nato ruckar på en överenskommelse med Ryssland från 1997.

På söndagen bekräftade den polska försvarsministern Tomasz Siemoniak att samtal förs om att placera militär utrustning på polsk mark.

"Under samtal i Washington i maj har jag blivit försäkrad om att beslutet kommer att tas snart. Det här är ytterligare ett steg för att öka den amerikanska närvaron i Polen och i regionen" skriver Siemoniak på mikrobloggen Twitter.

Även Litauens försvarsminister Juozas Olekas bekräftade på söndagseftermiddagen att samtal förs med USA.

– Vi håller på att förbereda vår militära infrastruktur och den är nästan klar, sade Olekas till Reuters.

Ruckar på överenskommelse

1997 bestämde sig Nato, i samråd med Ryssland, för att utvidga till Ungern, Tjeckien och Polen. Samtidigt bestämde man att vare sig personal, tung materiel eller kärnvapen skulle flyttas fram till de nya Nato-länderna - under dåvarande förhållanden. Den överenskommelsen fortsatte även efter 2004 när baltstaterna anslöt sig.

– Nu har man omprövat det i viss mån. Man placerar inte ut trupp permanent, vilket de baltiska länderna egentligen vill, utan man tar en mellanposition. Nyckeln till att man kan göra det är att dagens situation har förändrats sedan den som rådde 1997, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

3 000-5 000 soldater

Åtgärden är ytterligare ett av många tecken på det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa efter Rysslands annektering av Krimhalvön i mars i fjol. Utrustningen som också skulle placeras i Estland, Lettland och eventuellt i Ungern ska förse 3 000-5 000 amerikanska soldater med vapen och materiel. Syftet sägs vara att avskräcka Ryssland från möjliga framtida aggressioner i området.

– Man har svårt att nå det syftet fullt ut. Men har man roterande trupp som kan hantera och öva med materielen så har man alltid amerikanska förband i Baltikum, säger Mike Winnerstig.

– Skulle Ryssland då gå in i Baltikum och döda amerikanska soldater skulle den amerikanska kongressen reagera väldigt kraftfullt. Det är så klart en avskräckande faktor.

Tillfrågad om uppgifterna säger Steve Warren, talesman för Pentagon, att inga beslut ännu har fattats om vapnen.

Situationen allvarlig

Lettland är positivt inställt till en starkare amerikansk militär närvaro. Försvarsminister Raimonds Vejonis sade i en intervju i förra veckan, citerad av New York Times, att utrustning behövs.

– Om något händer kan vi inte sitta i dagar och veckor och vänta på utrustning, sade Vejonis.

Jan Hallenberg, säkerhetsanalytiker på Försvarshögskolan, menar att den militära förstärkningen är ett tecken på hur allvarligt USA ser på situationen i Europa.

– Ryssland kommer inte att gilla det här, de har hotat med allt möjligt tidigare och någon form av verbal respons är att vänta, säger Hallenberg till TT.

Ännu har dock inga officiella ryska reaktioner kommit, men president Vladimir Putin sade i veckan till den italienska tidningen Corriere della Sera att "endast en galen person skulle tro att Ryssland skulle anfalla Nato".

TT