Tänk om även vården och myndigheter ville ingripa
Flickor på 13 och 14 år undrar varför de vuxna var passiva när en kvinna misshandlades utanför matbutiken.
Och nog finns skäl för självkritik.
För våldsutsatta svenska kvinnor bemöts med likgiltighet även från myndigheter och sjukvården, intygas i en ny doktorsavhandling.
Vem fylls inte av värme inför flickornas civilkurage. Men samma dag nås jag av en annan nyhet, om den icke-fungerande vården.
För studien svarade 234 kvinnor som sökt akutsjukvård på frågor. Mer än var tredje angav att de utsatts fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.
En mycket mörk bild gav kvinnor som sökt skydd vid en kvinnojour och djupintervjuades. De var "besvikna, bestörta och ledsna över bristen på stöd, vård och empati."
Kvinna efter kvinna vittnade om känslor av förräderi och övergivande.
Resultatet är skakande även för Darcia Pratt-Eriksson, sjuksköterska som doktorerat på studien.
Jag ser att hon sätter fingret på en viktig punkt - vårdpersonal ställer inte frågan. De säger inte: Hur gick det till? Har du blivit slagen?
Det är svårbegripligt. Många gånger har jag frågat misshandlade kvinnor vad de önskar sig att omvärlden hade gjort.
De brukar svara: "Jag önskar att någon hade frågat".
Men frågan kommer inte, av flera skäl.
För att vårdpersonal sitter fast i en omhuldad dogm, att det för patienterna skulle kunna uppfattas påträngande, "kränkande".
För att man saknar kunskap - och kanske inte har något mer att erbjuda än ett telefonnummer till vårdcentralen.
Ändå anser Darcia Pratt-Eriksson att vårdpersonal ska spräcka familjehemligheten, öppna Pandoras ask. Hon föreslår ett speciellt utformat formulär som identifierar våldsutsatthet, finns i många andra länder.
Hon kallar det - erkännande.
"Genom att erkänna kvinnliga våldsoffer är det möjligt att ge dem en röst och dessutom ge dem möjlighet att återhämta sig. Kvinnor som får information om de olika former av vård och stöd som finns tillgängligt kan få en bättre känsla av att kontrollera sin egen situation."
Att fråga är att lägga sig i. Lägga sig i är bra. Flickorna i Skärholmen gjorde det utan att reflektera.