Man måste vara korkad för att inte förstå
Det var först häromdagen, när jag såg Expressens lilla vinjett ”Gaypolitik i Europas stater. Del 4”, som jag fattade.
Ja, ni får ursäkta, men vi kan inte alla vara hippa. Det är inte så lätt att hänga med, med all information och allt det där med attityder och Det Viktiga just den här veckan, och så. Vi kan inte alla, som Expressen, vara getingar med fartränder och den våta gadden i luften. Vi gör vad vi kan, det är allt jag kan säga.
Hursomhelst, jag såg den där vinjetten, den lilla skylten som så ordentligt talade om för läsarna vad texten handlade om, och så förstod jag till sist.
Det hade tagit mig alldeles för lång tid. Ni därute förstod säkert långt tidigare och därför skäms jag lite.
En del av er förstod det säkert redan när en av tjejerna på Expressen gick till rasande angrepp mot häststjärnan Malin Baryard. Hela upplägget pekade åt ett håll. Det polisiära tonfallet. Solingen-klangen i bannlysningsstämman. Fatwan mot Baryard för att hon inte bar burkha, utan till och med vid ett tillfälle visat benen.
Några av er förstod säkert piken när Pernilla Wahlgren släpades till sträckbänken av en annan av gadd-girlsen på Expressen.
Pernilla hade visat rumpan och – häpp! – det skulle hon inte ha gjort om hon ville undgå ordningsmakten. Rumpan randades genast med niosvansad katt, eller kanske snarare mus i just det här fallet.
De mer avancerade av er knäckte säkert det hela redan när en hel säsong ägnades åt beundrande artiklar om öststaternas kvinnoidrottare. Och deras, i huvudsak pillerbaserade, kost.
Och det könskampiga i deras generande hårväxt, som inte alls var generande annat än för patriarkatet, så det så. Och åt Östtysklands fina arkitektur.
Men det som riktigt grämer mig är att jag inte förstod ens när de där första vinjetterna började dyka upp. Inte bara ”Gaypolitik i Europas stater. Del 1”, eller del 2 och del 3 för den delen, utan vinjetter som ”Analsex” och ”Sexarbete”. Eller den med försmaken till den nu pågående följetongen: rätt och slätt ”Homopolitik”.
Hur kunde jag missa det?
När allt blir dummare blir Expressen mer avancerad. Det är verkligen modigt.
Det finns trots allt undersökningar som visar att bara 17 procent av svenska folket förstår satir. Och jag, min idiot, tillhörde ända till nu de återstående 83 procenten som mot allt förnuft inte fattade att Expressen satsar på satiren. Att de tänker bli 2000-talets svar på Grönköpings Veckoblad. Att de driver med oss. Och så skickligt, sedan. Med hårt sammanbitna käkar, utan tillstymmelse till avslöjande leende. Rena Martin Ljung.
Så tydligt som Expressen gör det (jag menar, bara en sådan där sak som ”Del 4”. Genialt i sin spelade allvarlighet) måste man rent ut sagt vara korkad för att inte förstå.
F’låt.
F’låt.