Sarah Montague åt upp Jimmy Åkesson
Det var poetiskt vackert när Sarah Montague pressade Jimmy Åkesson i BBC programmet ”Hard talk.” Stadig som en pitbullterrier bemötte hon Åkessons påståenden om svensk invandring med hårdfakta så att han till slut målat in sig själv i ett hörn. Det var journalistik när den var som bäst och höll en hög klass som sällan skådas i Sverige, vilket SD borde vara evigt tacksamma för.
Om svenska journalister varit lika skickliga och pålästa som Montague hade SD raskt avslöjats som det enfrågeparti det är, som inte hade något att komma med förutom att spela på islamofobi och främlingshat.
Men i stället för att granskas på ett professionellt sätt inför valet försökte medierna och politikerna att tiga ihjäl dem.
”Ju mer utrymme man ger åt främlingsfientlig retorik desto mer ökar den i samhället, ”sa Lena Sundström i TV4 för något år sedan utan att reflektera över detaljer som yttrandefrihet och andra demokratiska fjuttigheter.
Istället för journalistik baserad på fakta matades svenska folket med uppfostrande texter som skulle få folket att tänka och rösta rätt.
Förmodligen var det denna inställning som gjorde att SD kom in i riksdagen, inte nödvändigtvis på grund av främlingsfientlighet utan av missnöje med en mästrande Stockholmselit som glider allt längre bort från vanliga människors verklighet.
Svensk nyhetsjournalistisk är i kris, skriver den före detta DN-journalisten Anders Hellberg på Newsmill, och han har helt rätt. Man ägnar sig hellre åt billig åsiktsjournalistik i stället för att leta reda på fakta och sanningar, diverse påhopp slås upp med krigsrubriker, man jagar klick på nätet för att få annonsörer, jagar i drev och ägnar sig åt en otrolig massa ytlig nonsens.
Bara det faktum att om en lögn upprepas tillräckligt många gånger så blir den till en sanning säger en hel del om journalistkåren. Samtidigt finns det oerhört skickliga reportrar, men deras redaktörer tillåter dem alltför sällan ägna sig åt sina specialområden. Det skylls på att det saknas pengar och det är klart att SVT och TV4 inte har samma resurser som BBC, men för den saken skull kunde man ha behandlat SD som ett parti som alla andra före valet, i stället för efter.
Och det kostar inte särskilt mycket att ringa och ta reda på fakta, som BBC gjorde innan Sarah Montague åt upp Jimmy Åkesson till frukost.
Men förvänta er ingen självrannsakan, medierna har tolkningsföreträde så det de säger blir sanning, i alla fall i deras egen värld.
Och så länge det fortsätter vara så kommer förtroendet för pressen att fortsätta sjunka.