De som faktiskt vet något hamnar direkt i underläge

De som vet något om säkerhetsläget mot Ryssland hamnar direkt i underläge, skriver Johan Hakelius.

Varje kraft föder en motkraft. Och jädrar så snabbt det går.

Putin hade knappt hunnit annektera en försvarlig del av Ukraina, knappt hunnit skicka upp sina stridsflyg att nosa på anständighetens gräns, knappt hunnit slunga ur sig några slippriga hot i vår riktning, förrän uppropen cirkulerade.

Inte uppropen mot ett ­aggressivt Ryssland. Ingen pansarbåtsinsamling. Nej, det som genast snurrade i gång var uppropen MOT att ta Ryssland på allvar. Uppropen MOT att se till att försvaret fungerar. Uppropen MOT ”russofobi” och en ­”militarisering av Norrland”.

Ibland är motkraften nästan snabbare än kraften. De som fortfarande tycker att det kan finnas en poäng med att försvara Sverige, hade trots allt bara hunnit harkla sig i radio.

Det är förstås modern teknik som gör motkraften så snabb. Det är ett sprinterlopp därute mellan bloggare, twittrare och allt-vad-det-nu-heter. Det gäller att vara först, först, först. Men snabbheten växer också ur den självgoda, snorbilliga skenheligheten. För det behövs ingen tankeverksamhet, ingen kunskap, ingen omvärldsanalys för att vid varje tillfälle motsätta sig all militär beredskap. Allt som krävs är en snipig övertygelse om den egna för­träffligheten och moraliska överlägsenheten. Här har ni upprops­kluddarnas verkliga konkurrensfördel.

Det är ju så att de som ­argumenterar för ett militärt försvar alltid kommer att framstå som fulare och mer cyniska än de som inte gör det. De som varnar för Putin kommer alltid att beskrivas som hetsigare än de som inte gör det.

Och de som faktiskt kan räkna upp antalet strids­vagnar, som i detalj kan redogöra för provo­kationer i Östersjön, som förmår citera hotfulla ryska råd­givare, är körda från början. De kommer alltid att kunna avskrivas som paranoida, patriarkala krigshetsare.

Det här är helt enkelt en offentlig diskussion där de som kan och vet något, som har erfarenhet och förmår ­göra en historiskt grundad analys, automatiskt är i underläge. De kommer alltid att bli bortfnysta av motkraften. Den moraliska segern är från början uppropspacifisternas, dessa verkligt fina människor som gillar kärlek, gemenskap, solidaritet och annat av det slaget.

Låt oss ha modet att inte vara så fina.