Sven, 32 torsk på Norrbotten
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-06-09
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Innan ni norrbottningar skriver för att tala om att jag ingenting begriper, vill jag bara säga en sak:
Ni har alldeles rätt. Jag begriper ingenting.
Detta har hänt, på ett ungefär:
Det sägs att det pågår sexhandel i Norrbotten. Det är känsligt. En folkpartist är mordhotad. Andra representanter för denna jättelika landmassa hävdar att det hela är överdrivet. Det pågår ingen sexhandel, säger dessa norrbottningar. Inte så mycket, i alla fall. Inget att prata om. Om det nu skulle förekomma. Vilket det knappt gör.
Och, fortsätter en del norrbottningar, om det ändå skulle vara på så sätt som det alltså inte är, vore det oförskämt att klandra någon norrbottning för det. Värre. Hets mot folkgrupp.
Ja, ni förstår själva vad som kommer nu:
Lasse Törnman.
Den där sexhandeln, som egentligen inte finns, säger Lasse Törnman, som faktiskt finns, är Göran Perssons fel. För Göran Persson är sörlänning. Det är alltid deras fel. Persson driver bort alla unga kvinnor från Norrbotten. Och ”ungkarlar i bygden”, som Lasse Törnman kallar dem, har väl samma behov som ”Stockholmsmännen”?
Nu kommer vi till Sven, 32. Sven, 32, är ”ungkarl i bygden”. En av de där norrbottningarna som egentligen inte finns. En torsk. Främst torsk på ryskor. De är billigast. Han intervjuades i en tidning i förrgår. Keps, storrutig skjorta, kastspö och fria vidder.
Sven, 32, bor i byn. Han har alltid bott i byn. Han ska alltid bo i byn. Sven, 32, ”älskar naturen, jakten och fisket i hembygden”. Men det saknas ”fruntimmer”. ”Jag har haft några kontaktannonser i Norrländskan”, säger Sven, 32, ”men ingen har velat flytta hit.”
Och nu ska jag visa att jag ingenting begriper.
Tänk om många ”fruntimmer” tycker att Sven, 32, inte verkar så angelägen om att få deras sällskap, eftersom Sven, 32, bara är intresserad om han aldrig behöver lämna sitt föräldrahem. Tänk om de vill att Sven, 32, visar att han tycker de är viktiga. Till och med viktigare än ”naturen, jakten och fisket”.
Och, håll i er nu. Tänk om Göran Persson inte är ansvarig för att Sven, 32, köper ryskt sex. Tänk om det inte är någon sörlännings fel. Tänk om det inte ens är de utflyttade kvinnornas fel. Eller ens hallickarnas och horornas.
Tänk om den ansvarige för att Sven, 32, sitter ensam i en döende by i Norrbotten är Sven, 32. Och att han faktiskt skulle kunna göra något åt saken. Något annat än att köpa ryskt sex. Om han bara ville. Om han kunde tänka sig att samvaro med en annan människa, för mer än någon timme, kräver en del kompromisser. Kanske till och med något så regionalpolitiskt oerhört som att flytta.
Ja, jag vet. Jag sa ju det. Jag begriper ingenting.