”Skammens lista” är här igen – så gick det för oss
Gängkriget och en polariserad samhällsdebatt har utmanat medieetiken de senaste året.
Men trots detta visar nya siffror att branschen klarar sig bra, skriver Aftonbladets stf ansvarige utgivare Martin Schori.
För ganska exakt ett år sedan skrev jag:
Jag kan så klart inte lova att Aftonbladet aldrig mer får en fällning hos (för det kommer vi få).
Tyvärr, får man väl säga, fick jag rätt.
För när nu återigen släppt sin årsrapport kan vi konstatera att Aftonbladet även 2023 skulle klandras för sin journalistik.
Däremot stannade siffran på en publicering, jämfört med tre året före.
Fällningen gällde en ledartext där en person pekades ut som ”aktiv nazist”, trots att texten inte innehöll några belägg för att så var fallet. Ett klander vi naturligtvis accepterar.
Om man tittar på övriga etablerade medier så ser det ungefär likadant ut som för Aftonbladet, antalet fällningar minskade för enskilda titlar och är istället mer utspridda. Hela 21 medier fälldes en gång.
Men den totala siffran för klander är i princip samma som året före: 36. Och den har dragits upp av att sajten Insikt24 fälldes hela sju gånger för samma inslag (i vilket reportern vid ett tillfälle säger till en av dem som pekas ut: ”du verkar ju helt jävla störd”).
I övrigt har året, noterar MO, präglats av gängkonflikter och rapporteringen om dem.
Aftonbladet har likt många andra medier tagit en mer offensiv inställning till ledande personer i gängen (något du kan läsa mer om här). Ett resonemang MO verkar hålla med om.
”Om en person har en ledande roll i att sabotera samhället genom att det skjuts och sprängs på gator och torg så är mediernas möjlighet att peka ut den personen stor. Givetvis ska en rad hänsyn tas, och mediet måste ha ett stabilt underlag för uppgifterna”, skriver MO i årsrapporten.
MO konstaterar också att medierna verkar i ett polariserat samhällsklimat. Och vi har den senaste tiden kunnat märka att han har blivit hårdare mot retorik som skulle kunna spä på den.
Framför allt har MO - och senare också MEN – slagit ner på medier som använder sig av olika epitet för att beskriva personer. Det kan handla om ord som ”rasist”, ”klimatförnekare” – eller ”aktiv nazist” som fallet Aftonbladet. Den typen av beskrivningar återkommer oftast i opinionstexter, inte inom nyhetsjournalistiken, och handlar inte sällan om debattörer eller andra offentliga personer.
Även om det medieetiska systemet egentligen är till för ”den lilla människan som skadats av det stora, mäktiga mediet”, som MO konstaterar, ”inte försmådda opinionsbildare” så leder ofta nedsättande epitet till klander. Något jag gissar är MO:s försök att gjuta olja på polariseringens vågor.
Men, MO påpekar också att medierna i allmänhet sköter sig bra.
”Övertramp förekommer och dåliga publiceringar görs men det handlar om undantag. Den medieetiska diskussionen ute på redaktionerna är omfattande och medierna anstränger sig hårt för att ta etiskt ansvar”.
Och så är det. Det finns så klart tillfällen vi inte håller med om en fällning, men vi gör det vi kan för att försöka undvika dem.
Rent krasst kan man säga att medier faktiskt får skada människor. Men, och detta är ju ett inte så litet men, det måste vara försvarligt. Den balansen försöker vi alltid uppnå.
Men med det sagt så är det fortfarande inte läge att lova någon fällningsfritt 2024 (det löftet skulle för övrigt redan ha brustit, då vi klandrades i februari 2024).
- Är du nyfiken på hur Aftonbladet jobbar med pressetik? Här finns en artikel om det!