Partipiskan viner när ny könslag ska klubbas
Den nya könstillhörighetslagen står klar att klubbas igenom i riksdagen.
Då yr dammet kring fötterna i både Moderaterna och S – där det fortfarande finns starka röster emot partilinjen.
Och nu vill inte ens statsminister ha lagen i sitt befintliga skick.
I politiken behöver inte ord och meningar betyda samma sak som i det verkliga livet. Debatten kring den nya könstillhörighetslagen som ska klubbas i riksdagen i mitten av april har varit het och sönderslitande för flera partier och inte minst för Tidösamarbetet.
Lagen har inte bara splittrat regeringsunderlaget i två läger – M och L som är för och SD och KD som är emot – den har också splittrat flera partier. Aftonbladet har tidigare rapporterat att upp till 80 procent av Moderaternas riksdagsgrupp är emot förslaget. Även inom Liberalerna har det hörts röster som är emot.
Könstillhörighetslagen har beskrivits som en hjärtefråga för statsminister Ulf Kristersson och det ser illa ut om statsministern inte ens lyckas få sin riksdagsgrupp att ställa sig bakom förslaget. Så illa att inte ens statsministern längre står bakom att sänka åldern för att byta juridiskt kön. Plötsligt menar han att han hellre sett att åldern låg kvar på 18 år.
Kristersson verkar inte lita på att hans riksdagsgrupp ska rädda hans skinn i den här frågan. Trots partiledningens stenhårda ton.
Och det är här som det kan behövas lite hjälp att tolka vad moderata partitoppar egentligen säger när de pratar om vad som kommer att hända under omröstningen i riksdagen den 17 april.
Utanför socialförsäkringsutskottet i riksdagen (där saken nu avgjorts) mötte ansvariga moderata politiker och ansvarig minister Camilla Waltersson Grönwall (M) journalister och fick frågor om det kommer att vara möjligt för de moderata politikerna att rösta enligt sitt samvete. Det korta svaret var nej. Det långa svaret var att när riksdagsgruppen väl förstått vad det handlar om så kommer de inte att rösta emot partilinjen.
Andra beskrivningar av vad som just nu pågår i den moderata riksdagsgruppen var att det finns en öppen dialog, en samsyn, en förståelse för att ändringen av könslagen är moderat politik, att diskussionen kan fortsätta även om partiet Moderaterna redan fattat sitt beslut.
Nu kanske du som läser detta tycker att det låter jättebra, de pratar och diskuterar sig fram till en gemensam ståndpunkt. Men, det är inte alls vad det betyder – det betyder att partipiskan viner och den som inte lyder partiledningen kommer att få det hett om öronen.
Moderaterna har inte offrat den goda stämningen i Tidösamarbetet och satt statsministerns förtroende i pant bara för att fällas av sin egen riksdagsgrupp.
Moderaterna är inte ensamma att hantera inre konvulsioner i den här frågan. Inom Socialdemokraterna finns det också motstånd mot lagen från S-kvinnor och den förra ministern Annika Strandhäll. Hon som för övrigt var med och tog fram den här lagen från första början. Även inom S viner piskan, men de har inte lika mycket att förlora om det skulle dyka upp någon politisk avfälling under omröstningen.
Både M och S har samma inställning när det kommer till partipiskan. Du kan tycka vad du vill när du sitter i riksdagen men när det kommer till att trycka på knapparna och rösta – då röstar du som partiet vill. Längre än så sträcker sig inte det personliga mandat som varje riksdagsledamot ändå är invald på.
Ulf Kristersson har nu på egen hand undergrävt allt arbete som partiledningen gjort för att garantera att få med sig sin riksdagsgrupp. Piskan viner tydligen över alla, utom över statsministern.