Så får vi större lust att hjälpa andra människor
Jag var i Bryssel förra veckan med en budget som inte tillät hotell så vi blev inneboende lite här och var. Hos en småbarnspappa som skröt om hur tryggt grannskapet var för att en ambassad låg i närheten och det var poliser med maskingevär i varje gathörn. ”Det låter otryggt”, sa jag. ”Åh berätta om Sverige”, sa han.
I nästa lägenhet träffade vi en vegetarian från Grekland som ville bjuda på fruktsallad och prata om fackförbund.
I den sista bodde en rivig konstnärsdonna med snaggat hår och fyra dunsande tonårssöner. Resan blev billig och, till min förvåning, kanonmysig. Än mer förvånat blev det när jag på hemresan läste att övernattningarna kan ha gjort mina värdar till bättre, mer hjälpsamma människor.
En av facknovellerna från Novellix, ”De är vi” av journalist Björn Hedensjö, handlar om hjälpsamhet. Forskningen säger att vår benägenhet att hjälpa andra, skänka en slant eller rädda ett liv, är beroende av vår förmåga att relatera och känna gemenskap.
För att inte enbart närmsta familjen eller dom i vårt egna lilla fylke ska få den hjälpen så är ett bra sätt just att ha hemmets dörr öppen för andra. Tidiga möten med människor av skilda slag, samhällsklasser och religioner gör att vi knyter nya band och bidrar till en ”utvidgad vi-känsla”. Det finns tydligen socialpsykologiska bevis för att barn som vuxit upp i öppna hem visar större lust att hjälpa andra längre fram i livet så kanske fick konstnärinnans söner ett sådant vidgat vi av lilla mig. Detta ska icke uteslutas. Däremot borde det kanske systematiseras här hemma.
Svenskarna har flest ensamhushåll i Europa, där Stockholm är en av de mest segregerade städerna. Folk bor ensamma och uppdelade medan bostadsbristen bland unga är skriande. Sånt ska politiken lösa men det går ju förfärligt långsamt. Så till dess.
Tänk om alla tomma rum i städerna hyrdes ut billigt till folk av olika slag. Studenter, belgiska konstnärinnor för karmans skull, eller varför inte någon som precis flyttat hit och ska bygga sig ett liv i Sverige.
Någon som chippar in till hyran. Bostadslösa som kan få ett hem. Har vi riktig tur så ger det alla med stora lägenheter det där väldigt fina på köpet: en utvidgad känsla av vi.