Löfvens flerfrontskrig för Saudiavtalet

Stefan Löfven utkämpar veritabelt ett flerfrontskrig för att förlänga avtalet med Saudiarabien.

Nya eldar blossar upp hela tiden, den senaste är Arabförbundets fördömande av Margot Wallström.

Stefan Löfven (S) vill förlänga, men omförhandla, avtalet med Saudiarabien från 2005. Det har lett till ett krig på tre fronter för statsministern.

Den första flanken består av delar av Löfvens eget parti. Både SSU, S-kvinnor och Socialdemokrater för tro och solidaritet liksom enskilda S-ledamöter i riksdagen kräver att avtalet avslutas, bland annat med hänvisning till kvinnoförtrycket och avsaknaden av grundläggande fri- och rättigheter.

Näringsminister Mikael Damberg (S) anser visserligen att handel med länder som inte är demokratier ”är ett sätt att promota mänskliga rättigheter”. Men det nu tio år gamla avtalet med Saudi har inte satt några som helst avtryck på det området.

Den interna kritiken är för Stefan Löfven den minst farliga krigsflygeln. Kritiska Socialdemokrater är vana vid att bli överkörda, eller begåvade med symboliska vinster, av partiledningen.

Vid den andra flanken står Miljöpartiet. Samtliga riksdagsledamöter vill avsluta samarbete med Saudiarabien så snart som möjligt.

Och kompromissviljan är mycket låg, för att inte säga obefintlig.

– Man kan inte kompromissa om vissa saker. Vi har visat sedan vi gick med i regeringen att vi verkligen har kompromissat om mycket. Men här finns det inga mellanlägen, sade Carl Schlyter (MP) nyligen.

Det här är det verkligt farliga motståndet finns för Löfven. Miljöpartisterna har hackat i sig att Förbifart Stockholm byggs, att betyg införs på försök från årskurs fyra och att Bromma flygplats blir kvar åtminstone till 2022.

Att få på näten även när det gäller avtalet med Saudiarabien finns inte på kartan för Miljöpartiet med rötter i fredsrörelsen. Ombuden på kongressen i juni riskerar i så fall att bli direkt fientliga mot partiledning.

Den tredje besvärliga flanken, består av näringslivet. I en uppmärksammad debattartikel skrev 31 namnkunniga direktörer, bland andra Jacob Wallenberg, darrande av indignation att Sveriges rykte som trovärdig handelspartner stord på spel.

– Vi förväntar oss därför att regeringen hanterar frågan om Sveriges fortsatta samarbetsavtal med Saudiarabien med hänsyn till Sveriges och svenskt näringslivs långsiktiga internationella trovärdighet.

Men hallå. Samförståndsavtalet, Memorandum of understanding, skrevs 2005 och förnyas var femte år. Om det inte sägs upp förlängs det automatiskt.

Det betyder att Saudiarabien, och för den delen också Sverige, kan få en uppsägning i stället för en förlängning på halsen. Det är själva vitsen med kontrollstationer och det vet säkert direktörerna som skrev under debattartikel.

Men Löfven vill framstå som en samarbetsperson och en som månar om jobb i Sverige. Därför sved nog den här kritiken extra hårt.

En fjärde stridsflygel uppenbarade sig när Arabförbundets samtliga utrikesminister plötsligt fördömde utrikesminister Margot Wallström (S) för uttalanden hon gjort om förhållandena i Saudiarabien.

I det tal som hon inte fick hålla i Kairo i måndags nämndes inte Saudiarabien så ilskan måste gälla det Wallström sade i riksdagens utrikesdebatt för en månad sedan.

Men nu är alltså Arabförbundets 22 medlemsländer krigsstigen mot Sverige. Sannolikt blir vreden kortvarig men säker kan man inte vara. 2006 bojkottade många muslimska länder Arla under lång tid sedan Jyllands-Posten publicerat nidteckningar av profeten Mohammed.