Netanyahus dubbla måttstockar

När ett antal utländska hjälparbetare dödas i Gaza går premiärminister Netanyahu ut och ber om ursäkt. Han kallar det en tragisk händelse.

Men var är Netanyahus ursäkt till de tusentals palestinska hjälparbetare och oskyldiga barn som dödats av Israel i kriget?

De dubbla måttstockarna har sällan varit tydligare.

När sex utländska hjälparbetare, varav tre britter och en amerikan, dödas i en riktad israelisk attack är det en Pr-katastrof för Israel. Därför känner sig Netanyahu tvungen att gå ut och be om ursäkt. Särskilt som hjälporganisationen World Central Kitchen, WCK, noga koordinerat hjälpkonvojens väg i Gaza med den israeliska armén.

Israel försöker framställa det inträffade som en enstaka, tragisk händelse i ett krig som annars till stora delar går helt enligt plan.

Sanningen är att den här typen av attacker mot hjälparbetare och andra oskyldiga förekommer så gott som dagligen. Skillnaden är att det mestadels ”bara” rör sig om palestinska offer.

Över 200 palestinska hjälparbetare som arbetar för FN:s hjälporganisation UNWRA och andra organisationer har dödats. Över hundra journalister har fallit offer vid bombningar eller skjutits ihjäl av den israeliska armén.

Både FN och journalisterorganisationer säger att de aldrig tidigare varit med om en konflikt där så många hjälparbetare och journalister fått sätta livet till på så kort tid.

En del går till och med så långt att de anklagar Israel för att medvetet rikta in sig mot dessa grupper.

Det är först när vita, utländska hjälparbetare dödats som Netanyahu känner sig tvungen att väldigt offentligt be om ursäkt, skriver Wolfgang Hansson.

”Inget misstag”

Till dem hör World Central Kitchen som hävdar att deras tre bilar var klart märkta som hjälpfordon och att Israel militär i förväg visste precis var de befann sig.

–Det var inte ett fall av att ”oops vi råklade släppa en bomb på fel ställe”, säger José Andrés, WCK:s grundare till BBC. Israel attackerade systematiskt bil för bil.

Under hela kriget har Israel hävdat att de gör allt de kan för att skydda oskyldiga civila från att dödas i bombningar och eldstrider. Ändå har rekordmånga barn mist livet under det halvår kriget pågått. 

Den av Hamas kontrollerade hälsomyndigheten säger att de rör sig om närmare 13 000 döda barn. Inte ens Israel protesterar nämnvärt mot dessa siffror. 

Som jämförelse hade 587 barn dödats i Ukraina efter två år av krig. De totala dödstalen i Gaza ligger på över 32 000.

Men inte en enda gång har Israel bett dödade palestinier om ursäkt. Den israeliska militären medger att misstag kan ha skett vid enstaka tillfällen men säger att det är sådant som händer i krig.

Det är först när vita, utländska hjälparbetare dödats som Netanyahu känner sig tvungen att väldigt offentligt be om ursäkt.

En händelse som fick stor uppmärksamhet i början av kriget var när Israel bombade ett bostadshus i stadsdelen Jabalia i norra Gaza. Målet var en Hamasledare som befann sig i byggnaden. Men över 50 civila som råkade bo i samma hus eller i närheten dödades också.

Varning till hjälparbetare

De och deras anhöriga fick ingen ursäkt av Netanyahu. I stället fick de höra det visserligen var tråkigt att civila dödats men att det är spill man får räkna med i krig. Collateral damage som militären kallar det.

Är det tänkbart att Israel trots alla försäkringar om motsatsen medvetet bombade hjälparbetarnas bilar?

Jag skulle vilja kunna svara ett kategoriskt nej på den frågan, för vem vill tro att en demokrati som Israel medvetet dödar hjälparbetare. Men tyvärr går det inte.

Attacken kan utgöra en varning till utländska hjälparbetare att hålla sig borta från Gaza. Eller en signal till hjälparbetare överhuvudtaget att det är farligt att dela ut mat och förnödenheter i Gaza. Det är uppenbart att svält är ett av de vapen som Israel i praktiken använder för att betvinga det palestinska motståndet i Gaza.

Men det går inte heller att utesluta att det kan handla om enskilda israeliska befälhavare som fattat beslut på egen hand men katastrofal utgång.

Benjamin Netanyahu har bara en sak för ögonen. Att krossa Hamas en gång för alla. För att nå det målet är han beredd att använda vilka metoder som helst. Han är beredd att stå ut med konstant kritik från sin främsta allierade USA och en rad andra vänner till Israel.

Han är till och med beredd att offra de 135 i gisslan, bland dem israeliska militärer, som Hamas fortfarande håller. Trots hård kritik på hemmaplan.

Så länge kriget pågår sitter Netanyahu säkert. I samma ögonblick det tar slut riskerar han att avsättas.

I ett sånt läge är det inte aktuellt med några ursäkter till palestinier.