En mänsklig rätt värd att försvara
Min vän har flyttat och berättar om kvinnan som blev ihjälslagen i lägenheten bredvid. Efteråt, när grannarna sågs i trapphuset, visade det sig att många haft på känn att det inte stod rätt till men istället för att ingripa och eventuellt att ha fel, så fortsatte var och en sköta sitt.
Jag skulle vilja tro att jag hade gjort annorlunda men jag vet faktiskt inte. Samhället växer så omtanken krymper och det har aldrig varit lättare att blunda. Och just därför aldrig så viktigt som nu att försvara vår rätt att bry oss om varandra.
Politiska beslut motiveras ju idag med vår egen plånbok och inte allas bästa. Vi förväntas gå oberörda förbi ett par utsträckta bedjande händer på gatan, eller stillsamt betrakta en rasistisk manifestation mot allas lika värde.
Så när statistiken säger att i snitt 77 kvinnor anmäler våld varje dag i Sverige och att 17 dödas av våld i nära relationer varje år, tänker vi nog att det inte angår oss. Hur många personer som aldrig anmäler vet vi inte.
Förmodligen bor flera av dom som lever under hot eller blir slagna, ihjälslagna, i hus med närboende och grannar som undrat vad det där var för ljud. Medmänniskor som inte vetat vad de ska ta sig till och som därför inte tagit sig till något alls, av respekt för folks privatliv och individens eget val. För att det inte angår dom.
Där vill Peter Svensson och Nina Rung hjälpa till. Peter jobbar med våldsprevention, Nina är utredare på polisens familjevåldsenhet och dom har sett tillräckligt många offer för våld i nära relationer. Tillsammans har dom startat Huskurage, ett initiativ för att få bostadsrätt- och hyresgästföreningar att ta fram och sprida policyer för hur oroliga grannar ska agera om de anar våld.
Enkla rutiner för hur vi gör i det här huset: 1) Ring på 2) Sök stöd hos styrelsen 3) Ring polis (alltid om det är akut). En tydlig punktlista och medmänsklig folkbildning, grannar emellan.
Förra veckan klubbades deras policy igenom i huset, och den delar dom gärna med sig av. Jag ska se om vi kan upprätta en likadan hos mig. För att rädda liv, men också för att påminna om att vi får, och bör, bry oss om varandra. En mänsklig rätt värd att försvara.