Svenskar – vi borde bry oss om våra soldater
Den 4–5 maj kommer Roger Waters, Pink Floyds kreativa geni, till Stockholm för att spela ”The Wall” i Globen. En synnerligen glad nyhet för oss som är över 35 och har växt upp med musiken till denna rockopera.
En ännu större överraskning, som jag kan avslöja här och nu, är att Waters kommer att bjuda in 20 soldater som skadats i krig, samt deras ledsagare, för att lyssna på konserten och sedan träffa honom efteråt.
Det är hans sätt att hedra dem vilket är en självklarhet för Waters.
Hans manager har kontaktat soldatorganisationen Fredsbaskrarna och bett om deras hjälp att bjuda in krigsveteranerna och de försöker nu komma på ett rättvist sätt att sköta urvalsprocessen.
Själv tycker jag det är fascinerande att en brittisk superkändis värnar mer om våra soldater än någon annan verkar förmå i Sverige.
Kanske beror det på att Roger Waters vet mer än de flesta vilket oerhört högt pris soldater och deras anhöriga kan få betala i krig. Han var bara fem månader gammal när hans pappa stupade i andra världskriget, en sorg som genomsyrat en del av musiken han skrivit.
I Sverige har visserligen grupperna Sabaton och Raubtier hyllat veteraner men något liknade som Waters insats har inte skådats.
Hur många skänker en tanke till de soldater som fått benen bortsprängda i Afghanistan? Eller de som skadats lindrigare och dagligen kämpar med sin rehabilitering?
Vem orkar ens bry sig om sorgen de anhöriga till en stupad soldat tvingas leva med? När en mamma berättade att hon var ledsen för att hennes son precis dödats i Afghanistan fick hon följande kommentar: ”Men vad skulle han dit och göra?”
Denna totala okänslighet sammanfattar inställningen hos alltför många i detta land.
I Storbritannien finns en helt annan kultur när det gäller krigsveteraner, där lever andra världskriget kvar i människors medvetande.
Det är likadant i Danmark där stora parader hålls för trupperna som återvänder från Afghanistan. Där hycklas det inte heller om vad krig är eller vad det innebär.
Men i Sverige blir man utmålad som krigshetsare om man påpekar att de soldater som riksdagen skickat ut i krig också borde tas omhand.
Nog borde det vara möjligt att vara emot ett krig, men ändå bry sig om soldaterna och deras anhöriga?