John Lundvik är bäst på engelska i Eurovision
Jag kan tänt din värld.
Ge mig en gnista bara, I would lit your world.
Det är kärleksbudskapet som John Lundvik tävlar med i Eurovision nästa vecka. Petimätrar har påpekat att engelskans lit är ett adjektiv, att det borde vara verbet light, vilket ger det mer konventionella budskapet att han kan lysa upp din värld.
Men nej. Det ska vara lit, säger Lundvik. Det är amerikansk slang hämtad från rapparen Wiz Khalifas största hit ”Lit it up”, påstår artisten och har fel i båda leden.
Det är inte alls slang. Det finns ingen sådan låt.
Svenskar har ett kluvet förhållande till engelska, där vi i ena stunden tror oss vara flytande (utan att kunna säga gräsklippare eller stekspade) och i andra blir räddhågset stappliga i mötet med en nioåring från London. Men när det kommer till musik står självförtroendet grundmurat inför grammatiska regler och glosböcker.
Abba sjunger ”the music’s high” i stället för loud, Ace of Base syftar på en faktisk bebis med ”all that she wants is another baby”, Sanna Nielsen föder det nya uttrycket ”undo my sad” (så länge hon inte avser SAD, årstidsbunden depression) och Max Martin levde i villfarelsen att ”hit me” betydde ”ring mig” när han skrev Britney Spears största hit.
John Lundvik förtjänar beröm för sin respektlöshet. Språk är allas att forma, de ägs inte av modersmålstalarna utan blir spänstiga först när de knådas av miljoner tungor. Är tänt enbart ett adjektiv sa du? Inte längre.
– Det är absurt att klaga på lit. Jag har inte hört det användas så förut men har inga problem att förstå vad han menar. Om vi inte får vara kreativa med språket i poesin så när ska vi göra det? undrar Kristy Beers Fägersten.
Och du, invänd inte mot Kristy, för hon vet.
Hon är hitflyttad från USA och professor i engelska på Södertörns högskola. Hon för ett invecklat resonemang om gränsdragningen mellan innovativt och felaktigt språk, där det handlar mindre om överträdelsen och mer om vem som begår den. I korta ordalag summeras den såhär:
Kör bara. Prata. Den med pekpinnen har ofta fel.
– Seinfeld uppfann verbet regift. John Lundvik gör verb av lit. Alla har rätt att leka. Skulle han ha sjungit light vore det mindre intressant. Jag tycker att verbet lit är underbart och kan tänka mig att använda det själv.
Det finns en aspekt till. För Lundviks refräng är faktiskt grammatiskt korrekt i riktigt traditionell engelska.
Jag pratar med Alan Crozier, översättare och språkgranskare bosatt i Södra Sandby, som upplyser mig om att ”lit” är ett obsolet verb som är synonymt med ”dye”, att färga.
– Det är ett lån från de nordiska språken som kom med vikingarna. På isländska betyder ”litur” färg, så man hade kunnat säga att han sjunger på gammaldags vis att han vill färga din värld, säger Alan.
Man kan tycka olika om Sveriges bidrag, men om John Lundviks språk finns en given slutsats. Han är bäst i hela Eurovision Song Contest på engelska, för han hittar på sin egen.