Riktiga män kissar inte på våra gator

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Lyssna nu killar. Jag har något viktig att säga till er. Redo?

SLUTA PISSA MITT BLAND FOLK!!!

  Nu när våren är här blir det tydligare än någonsin, ja man skulle väl kunna säga att det är ett absolut vårtecken. Vår=män som kissar på offentlig plats. Vad är grejen med att ni knappt orkar gå undan? Jag har tappat räkningen på hur många män jag har gått förbi som stått bara en meter från gångvägen och tömt urinröret, när det finns buskage bara fem meter bort.

Är det en exhibitionistisk grej? Lite ”titta på min snorre!”  Men i så fall – hate to break it – vi tjejer går inte i gång på snorrar som sprutar urin. Eller ja, vissa gör det men jag vågar nästa lova att majoriteten inte gör det.

 Jag är trött på att vara den som vänder andra kinden till när vi passerar varandra. Varför ska jag skämmas å era vägnar? Jag ska börja vara jobbig. I alla fall i dagsljus. Jag ska jävlas med er nästa gång vi ses. Jag började öva lite häromdagen faktiskt.

Familjen skulle på utflykt, sakta promenerade vi till bilen. Vackert väder, 20 ljumma grader, söndag förmiddag. Utanför en liten hämtmatrestaurang där vi bor står en ung man och urnierar mot fasaden (nej, han verkade inte full alls). Dottern tittar storögt och undrar varför han gör så?

Jag (med hög röst): ”Ja, det kan man undra. Man får egentligen inte göra så. Då kan polisen ta en.”

Dottern: Varför då?

Jag: Man ska göra som du gör och gå in i buskarna om man inte hinner hem.

Dottern är inte intresserad längre men jag pratar på för mig själv: ”Ja, det är jättekonstigt att han vill visa snoppen så där.” Man ser hur ryggtavlan hukar. Han skyndar sig att zippa igen och gå i väg.

På söndagkvällen var dottern med sin pappa på Hammarby–IFK Göteborg matchen. Kommer hem och berättar att en kille kissade precis bredvid läktaren. Jag bara utgår från att han var full...

 Ni får sluta. In i buskarna med er. Det är ju inte ens tillåtet.  Kanske ska ska jag i fortsättningen ställa mig bredvid er, lite demonstrativt som en riktigt härligt galen rättshaveristtant. Jag ska stirra på era små snorrar, kanske måtta med handen och kommentera den lille prinskorven. När ni är klara, ja då går jag också. Då skiljs vi åt.

Varför bryr jag mig? Vet ni, jag tror egentligen att jag på något tvistat vis är avundsjuk.

Tänk det omvända. Hukande kvinnobakar över hela stan, precis bredvid cykelvägen, lättandes på trycket. Hur skulle det se ut? Hur många veckor skulle det ta innan det klassades som ett samhällsproblem och speciella kisspolisstyrkor sattes in för att bringa ordning.

Vi kanske till och med skulle få uppleva ännu en förklaring till varför kvinnor blir våldtagna (Vi sitter ju där på huk och ber om det liksom). Men kvinnor skulle aldrig sitta så för våra underliv är för laddade för det. Vi kan inte avsexualisera musen lite som vi vill. Ni män har ju den fördelen att snorren både kan vara erotiskt laddad eller ett subjekt. Sen får snoppen vara "kul" också, om ni virar en ballong kring den så garvar alla. Detta är jag avundsjuk på för det underlättar så ofantligt mycket här i livet att vara kapten på sin egen skuta. Att äga sin sexualitet. Och det är klart att vi svenska kvinnor inte är offer, våra kroppar tillhör ingen annan. Värre är det i andra delar av världen där just kroppen är det första som ryker i handel skapad av misär. Men det spelar roll, här som där, att kuken får finnas till lite som den själv behagar. Att den får vara sig själv en stund. Det måste vara jäkligt najs helt enkelt. Men sluta pissa stolt för det. Huka i buskarna som vi kvinnor, tack.