Så känner man igen gubbar i alla åldrar
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-12-12
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
V
arningstext: "Gubbar" är ett ord jag använder för att beskriva (ofta medelålders) män som inte lyssnar på kvinnor och bara älskar andra gubbar på nästan alla vis. Så ta inte åt er av texten om ni inte känner igen er.
Och svaret på frågan som jag vet kommer - varför skriver du inte om "tanter" också? - är att jag inte stött på så många "tanter" som beter sig som gubbsen som nu kommer att skildras.
Oj, vad alla män kommer bli arga på mig nu. So be it.
Min kollega Ana Udovic har skrivit en jätterolig och viktig krönika på Sourze. Den har inspirerat mig till storverket ni nu läser. Så jag citerar:
"Nu ska vi snacka gubbar. Gubbar i betydelsen män - gamla som unga - som är extremt konservativa och som inte tror på alla människors lika värde. De finns lite här och där i vår värld. Man upptäcker dem ganska lätt. De kan till exempel köra sexistiska skämt (som går ut på att kvinnor är dumma eller att de bara duger till att ligga med eller att de ska hålla käft eller inte kan köra bil) och om en kvinna inte skrattar så utgår de ifrån att hon inte har någon humor. Fast problemet ju var att deras skämt var extremt trist och människofientligt.
Andra sätt att upptäcka gubbarna på är att lägga fram ett förslag och se om gubbarna lyssnar. Om du är osäker på om de lyssnade eller ej, låt en man säga samma sak en tid senare. Då kommer skillnaden bli glasklar. För gubbarna lyssnar hellre på mäns förslag än på kvinnors. "
Jag tänkte erbjuda fler kännetecken på typiska gubbs:
Har ofta fötterna på bordet.
Pratar (mycket) högt i mobiltelefon.
Gillar att hänga i flock, (som ett hiphop-posse fast utan rytm).
Kör över en vid övergångsställen.
Skäller ut servitriser alternativt tittar inte på dem när de beställer.
Ställer sig på en i köer.
Kramas med andra gubbar på möten i lycka över alla bra förslag som de tror att de kommit på själva när det i själva verket var den osynliga kvinnan i rummet som kom på dem.
Ana Udovic har förstås en lösning på detta problem med att gubbs bara lyssnar på varandra: "Du kan avslöja gubbarna, genom att till exempel hålla ett förhör efter att du lagt fram ett underbart bra förslag. Be gubbarna upprepa vad ditt förslag gick ut på. Kan de inte det, lyssnade de inte och då har du avslöjat det. Då kommer argumentationen in. Du kan nämligen förklara att gubbarna är rasister. Det vill de flesta inte vara, så det kan hjälpa lite. Du kan förklara att kvinnor inte föddes till tjänare utan till att vara människor. De ska inte sitta och serva och vara gulliga, de ska nämligen få ett lika bra liv som männen. Det är inte vårt fel att vi fick det kön vi fick. Vi är inte mindre värda."
Jag fortsätter:
Bastar gärna ihop med andra gubbar.
Spelar gärna golf ihop.
Har hemmafruar eller önskar att de hade det.
En kille jag känner sa häromdagen: "Tidigare störde jag mig på att många tjejer klagade på gubbar. Jag tänkte att det bara var "feministgnäll". Men nu när jag är ute i arbetslivet har jag mött gubbarna och märkt på vilket omedvetet sätt de inte lyssnar på andra än andra gubbar".
Precis. Irriterande var ordet. Jag önskar att alla gubbar i världen fick känna på att vara i underläge eller tillhöra en minoritet för en dag. Kanske skulle de fatta då.
Men det kommer de aldrig att vara - så vad göra? Mejla gärna tips till mig för man vill ju inte bli likadan och köra över dem vid övergångsstället.
Jag vill avsluta med att utnämna årets gubbe: Mats Qviberg. Föreläste för näringslivet på Grand Hotel i Stockholm och sa då på tal om aktier: "Man köper ju inte gärna en billig hora om man kan få en dyr hora." Mats förklarade sig sedan med att säga att han bara skojade och själv har kämpat mot sexism.
Grattis Mats! Du skulle kunna starta en gubbskola. Gubbar från hela världen skulle vallfärda. Verkligen stort grattis. You are truly a hero för lots of gubbs all over the world.
Vi andra gråter"