Skulle jag vara samma person - men i traktor?

Blatter i ­en annan roll?

Någonstans i Småland svänger en traktor in på Max ­parkering. Högväxeln i. Den parkerar bredvid en Skoda. Killen som klättrar ut har de renaste arbetskläder jag sett. Själv är han så välansad att man inte skulle tappa aptiten om man fick middagen serverad på honom. Traktor­föraren beställer en burgarmåltid att ta med. Han återvänder med påsen i handen till sin hytt. Det står Massey Ferguson på hans rygg.

Det kunde vara jag, tänker jag. För scener av det här slaget får mig att undra vad jag håller på med, egentligen. Inte så att just det jag ägnar mig åt skulle vara särskilt samhällsfarligt, eller mer meningslöst än något annat. Men hur kommer det sig att jag inte fördriver dagarna i en högteknologisk traktorhytt? Det var trots allt ungefär så jag började arbetslivet, om än utan högteknologi och särskilt rena kläder.

Timme efter timme med ­betongvält på samma åkerlapp.

Men nu sitter jag här i stället.

Timme efter timme med synonymordboken på samma kolumnplats.

Nästa tanke: skulle det göra ­någon skillnad? Egentligen. ­Annorlunda uttryckt: skulle jag vara en annan person om jag hade kört traktor i 25 år, eller skulle jag bara vara samma gamla vanliga pladdrare, men i en traktor?

Ja, välkommen till den hisnande utsikten ned i min navels djup. Men tittar du upp försvinner inte frågan för den skull.

Hur skulle till exempel ”En handelsresandes död” ha tagit sig ut om Arthur Miller hade givit Sepp Blatter huvudrollen, i stället för Willy Loman? Skulle Sepp Blatter ha blivit samma bittra, sårade misslyckande som Loman om han hade fått kajka runt Amerika med en väska varuprov under armen? Eller hade Blatter fått pjäsen att haverera i en berättelse om enastående försäljningsframgång? ­Åtminstone fram till slutminuterna, när revisorerna antagligen skulle dyka upp.

Och hur skulle Willy Loman ha utvecklat sig om han hade suttit på Fifas tron i dryga femton år? Hade han blivit en självsäker, kråmande alfahanne? Eller hade han förblivit samma olyckliga, bekräftelse­sökande själ, trots upphöjelsen?

Man kan gruppera hela batterier av eviga frågor på den höjden. Arv eller miljö? Struktur eller individ? Den fria viljan.

Man kan också fördriva tiden med att låta frågor av detta slag passera medvetandet som loja kabaréartister, medan man äter en liten mjukglass med jordgubbssylt, någonstans ­­ i Småland.

Drygt trettio mil kvar.

Sedan går jag över till att fundera på vad vi ska äta till middag.

Dagens person

Dramatikern Arthur ­Millers far, Isidore, var ­handelsman och ruinerades i börskraschen 1929.

Dagens byggnad

Basebollarenan Yankee Stadium i Bronx i New York öppnades i april 2009 och hade då kostat 1,5 miljarder dollar. Byggnaden ­ritades av arkitekt­firman HOK och efterliknar den gamla arenan, som byggdes 1923 och revs mellan 2008 och 2010.

Följ ämnen i artikeln